Historia Nu 6: Guldskatterna som avslöjar forntida rov

De stora guldskatterna från folkvandringstiden som hittats i Sverige ruvar på hemligheter om tribut, rov, krigstjänst och trafficking.

Vem har inte drömt om att hitta en stenyxa, en gammal guldring eller kanske rentav en silverskatt från vikingatiden? Tureholmsskatten (12 kilo guld), Timboholmsskatten (sju kilo guld), Vitteneskatten (1,9 kilo guld) och Havorringen (800 gram guld) är några guldskatter som döpts efter platserna de hittats på. Det är inte bara arkeologer som gör sådana upptäckter. För många bönder har detta blivit verklighet när de plöjt sina åkrar, brutit sten och grävt diken.

Guldet kan ha varit lön till nordiska soldater som arbetade för Rom, tribut till germanska stammar eller förtjänsten från trafficking av slavar. En menig soldat i romerska armén fick fem solidusmynt per tjänstgöringsår. Ett solidusmynt skulle vara av rent guld och väga 4,54 gram. Det krävs minst 1 500 solidi för att uppnå en vikt på cirka sju kilo. Hunnernas kung Attila, däremot, fick vid mitten av 400-talet en årlig utbetalning från den östromerske kejsaren Theodosius II på över 150 000 solidi, samt en engångssumma på 432 000 solidi.

I sjätte avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen Kent Andersson om de mest spännande guldskatterna vi hittat i Sverige.  

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

Enligt en gammal lag från 1600-talet måste upphittaren lämna in fynd av ädelmetall till staten – mot en hittelön. På så sätt har Historiska museet lyckats skapa en otrolig samling av värdefulla fornfynd som visas på Guldrummet i Stockholm. Här finns bland annat de tre väldiga halskragarna av rent guld, två från Västergötland och en från Öland, som är omkring 1500 år gamla.

Men inte bara gyllene ting hittas, tänk bara på manteln från Gerum i Västergötland som har drygt 2000 år på nacken, och som avslöjar ett mycket gammalt mord. Eller den stav, från Klinta på Öland, som en spåkvinna, en så kallad völva, haft i sin hand under vikingatiden för att förmedla kontakt med andevärlden.

Timboholmsskatten

Timboholmsskatten är med sina 7,1 kg en av Sveriges största guldskatter. Guldskatten hittades 1904 av Carl Wernlund och Per Rythén på gården Timboholms mark strax väster om Skövde.

Alla har inte varit så försiktiga när föremålen tagits upp ur jorden. 1881 skulle kyrkogården vid Vendels kyrka i Uppland utvidgas, och då påträffades flera båtgravar från vendeltid, från omkring 550-800 e. Kr. I gravarna låg hjälmar, svärd och sköldar. Traktens smed tog då tag i ett av svärden och högg med det, ”för att pröva om det var gott stål”.

En som däremot vårdar arkeologiska fynd ömt, är arkeologen Kent Andersson, som är chef för samlingarna på Historiska museet. Han har valt ut 30 av museets klenoder och utifrån dem skrivit boken ”Völvor, krigare och vanligt folk – berättelser om järnåldern”.