Katarina Stenbock

Historia Nu 10: Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna

Den vackra Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa.

När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.

Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad.

Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar.

I det tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.

Lyssna hos Soundcloud.

Lyssna hos Acast

Lyssna hos Itunes

Gustav Vasas planer att gifta sig med Katarina Stenbock kritiserades av prästerskapet eftersom det när släktskapet mellan Gustav Vasa andra hustru Margareta. Katarina var den avlidna drottning Margaretas systerdotter. Men Gustav Vasa var inte den som accepterade ett nej och tids nog stod bröllopet i Vadstena.

Efter att drottning Margareta dött var Gustav Vasa ensam med en stor barnaskara. Äldst var den 17-årige Erik från äktenskapet med Katarina av Sachsen-Lauenburg, sedan följde Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Magnus 9 år, Anna 6 år och Sofia 3 år, samt de båda minsta, Elisabeth och Karl, som bara var 2 respektive knappt 1 år gamla.

Änkedrottningen Katarina Stenbock

Några barn fick Katarina med Gustav Vasa och efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia.

I egenskap av änkedrottning hade Katarina en stark ställning inom klanen Stenbock som var en av de ledande klanerna i Sverige under den tiden. Katarina hade också en nära relation med de flesta av Gustav Vasas barn, förutom Karl som länge kämpade för att komma åt Katarinas förläningar.

Katarina var inblandad i en långdragen konflikt med hertig Karl om rätten till Strömsholm. Karl menade att han hade rätt till Strömsholm därför att den låg inom hans hertigdöme, medan Katarina menade att hon hade fått ett muntligt löfte av Gustav Vasa om att det var just Strömsholm som skulle bli hennes änkesäte, även om testamentet inte nämnde namnet på en specifik gård. Karl medgav att Gustav Vasa hade gjort ett sådant muntligt löfte, och att Katarina hade avtvingat löftet på dödsbädden och därmed hade missbrukat sin ställning.

Striden med hertig Karl

Karl IX

När Karl IX tog makten bekämpade han rådsadeln, och avrättade flera av dess främsta företrädare under Linköpings blodbad.

1569 hade Katarina tvingats lämna ifrån sig alla sina gårdar inom Karls hertigdöme utom Strömsholm. Inför sitt giftermål 1579, krävde Karl återigen Strömsholm och hotade enligt Katarina med att besätta gården med våld om hon inte utrymde den åt honom. Hon fick då stöd från Johan III, som bekräftade att Gustav Vasa på sin dödsbädd hade avkrävt sina söner ett muntligt löfte om att det var just Strömsholm som Katarina skulle få, och förbjöd Karls beskattning av Strömsholms bönder.

Pesten 1579-80 avbröt ett ingripande, men 1582 sammankallade Johan III en riksdag som bekräftade Katarinas rätt till Strömsholm och förbjöd Karl att hota hennes rättigheter med hot om att strykas ur tronföljden.

Hon tillhörde, tillsammans med Gunilla Bielke, dem som försökte medla under konflikten mellan Johan III och riksråden 1589-90. Under denna konflikt hyste kungen misstankar om att rådsherrarna planerade att avsätta honom till förmån för Erik XIV:s son Gustav Eriksson. Katarina blev själv misstänkt för att stå i förbindelse med dessa planer, ha sänt meddelanden till misstänkta personer och låtit dem hålla ett hemligt möte mot kungen på Strömsholm. I augusti 1590 förnekade hon detta i brev direkt till Johan III.

År 1592 avled Johan III och efterträddes av Sigismund. Katarina närvarade vid hans begravning 1594, och fick då plats nummer tre i begravningståget, efter prinsessan Anna och Gunilla Bielke men före den nya drottning Annas, om dock lät sig dras i släde medan de övriga gick till fots. Hon fick en skriftlig bekräftelse på sin förläning, och utnämndes även till häradshövding på Åland, vilket gav henne rätt att utnämna de lokala domarna på ön.

Inbördeskriget

När inbördeskriget mellan Sigismund och hertig Karl bröt ut, ställde sig Katarina och hennes släktingar på Sigismunds sida. Hennes bröder Erik och Arvid vägrade inställa sig på riksdagen 1595, och hertig Karl namngav Katarinas tre bröder, hennes svåger och hennes systerson som sina fiender. Hennes svåger, Klas Fleming, hade tillsatt en ny fogde på Åland och använt förråden på Kastelholm i sin kamp för Sigismund. Karl lät tillfångata en av Flemings män och förhörde då denne om det hade skett med Katarinas tillstånd. Detta bekräftades inte, men det uppgavs att Katarina hade skickat varningar om Karls fientlighet till Fleming.

I november 1597 konfiskerades Katarinas förläning Åland av Karl. Hennes syster Ebba, Klas Flemings änka, blev samma år fängslad av Karl i Stockholm, medan flera av hennes övriga släktingar avrättades, dog i fångenskap eller flydde utomlands. Katarina skrev 1599 till Karl och bad om beskydd mot övergrepp och om nåd för sin bror Karl. Hon besökte samma år Karls drottning Kristina i Stockholm för att vädja till denna.

Katarinas förläning Åland ersattes så småningom av Drottningholm. Som änkedrottning hade Katarina sitt eget hov på Strömsholm och tog emot adelns döttrar som hovjungfrur. Den mest kända av dessa var hennes systers sondotter Ebba Brahe, som fick en plats hos henne 1614, för att före henne bort från kungen, som ville gifta sig med henne, och vars bröllop hölls hos Katarina 1618.

Som gods- och länsinnehavare var Katarina som omtyckt. Hon sände ofta petitioner till kronan och myndigheterna till förmån för bönderna som hörde till hennes gods, och hon motsatte sig också alltför hårda beskattningar, krontjänst och utskrivningar. Hon ska också ha skänkt generöst till kyrkan och de fattiga.

Under sina sista år led Katarina av allt sämre hälsa till följd av sin höga ålder och var tidvis rörelsehindrad och kunde hon inte närvara vid det kungliga bröllopet 1620 mellan Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg, men sände ändå bröllopsgåvor till kungaparet. I december 1621 avled hon, 86 år gammal. Hon är begravd i Uppsala domkyrka tillsammans med sin make och hans tidigare gemåler.

Jugoslavienkriget

Historia Nu 9: Århundranden bäddade för Jugoslavienkriget

Kriget i Jugoslavien startade 1991 inför ett oförstående Europa med etnisk rensning, folkmord och massflykt som följd. Orsakerna är komplexa och det krävs att vi går flera hundra år tillbaka för att förstå konflikterna ursprung.

Vi måste gå minst 200 år tillbaka för att förstå konflikten på Balkan, men egentligen ännu längre tillbaka. För 200 år sedan skapade Napoleon ett Illyriska rike bestående av Slovenien, Kroatien och dagens Montenegro. Då skapades en tanke om att skapa ett sydslaviskt rike och från det har det funnit två linjer: att skapa ett sydslaviskt rike eller skapa egna nationalstater som övriga stater i Europa i princip var klara med på 1800-talet.

På ett Balkan där folkförflyttningar, erövringar och påverkan från yttre stormakter skapat en mosaik av folk, religioner och traditioner var det svårt att skapa nationalstater utan konflikter. Många gånger har skillnader cementerats där skillnaderna egentligen varit små.

I det nionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och författaren Sanimir Resic om orsakerna till kriget i Jugoslaven där det 19 år efter krigsslutet inte går att prata om någon försoning.

Lyssna hos Soundcloud.

Lyssna hos Acast

Lyssna hos Itunes

Kata Dalström

Historia Nu 8: Kata Dalström utmanade både överklassen och arbetarrörelsen

Kata Dalström var överklasskvinnan som i slutet på 1800-talet blev socialist och en av arbetarrörelsens mest kända agitator. Hon var en individualist och rebell som skavde både i överklassen och arbetarrörelsen.

Kata Dalström föddes i ett förmöget borgerligt hem år 1858 hos morföräldrarna på Emtöholms herrgård. Efter några lyckliga barndomsår hos morföräldrarna flyttade hon till föräldrarna i Kopparberg där fadern drev ett bergsbruk.

Hon var tidigt egensinnig och blev relegerad från flickskolan i Örebro eftersom hon ansågs vara en fara för den allmänna friden och moralen på skolan. Efter en kärlekshistoria med smedsonen August Syl skickades hon till Stockholm för att bo hos bekanta till familjen.

I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Gunnela Björk som är docent i historia vid Örebros universitet. Hon har skrivit biografin Kata Dalström – Agitatorn som gick sin egen väg.

Lyssna hos Soundcloud.

Lyssna hos Acast

Lyssna hos Itunes

Continue reading →

Stockholms blodbad

Historia Nu 7: Nytt ljus över antalet döda i Stockholms blodbad

Stockholms blodbad i november år 1520 är en av de mest diskuterade händelserna i svensk historia. Nyupptäckta anteckningar av historikern och ögonvittnet Olaus Magnus, i marginalen på en äldre bok, har väckt stor uppståndelse.

I kölvattnet på unionsstriderna där delar av den svenska högadeln ville göra sig av med den danska kungen Kristian II:s överhöghet över Sverige begicks det ett politiskt massmord den 8-9 november år 1520 där biskopar, borgmästare, adelsmän och vanliga borgare avrättades – officiellt för kätteri.

Striderna kring Kalmarunionen mellan Sverige, Danmark och Norge är den politiska bakgrunden till Stockholms blodbad. Efter ett framgångsrikt anfall av danska kungen Kristian II, som ansåg sig ha rätt till den svenska kronan, hade en uppgörelse signerats mellan den danska kungen och Stureanhängarna, där de som kämpat mot danskarna fick full amnesti.

Efter en kröningsfest till Kristian II:s ära dit en stor del av den svenska eliten var inbjuden blev det åtal för kätteri, eftersom Stureanhängarna hade angripit biskopen Gustav Trolles egendom under stridigheterna med Danmark.

Den andliga domstolen dömde sedan Sten Sture d.y, som dött tidigare på året efter att ha sårats i strid mot danskarna, tillsammans med sina anhängare för kätteri. Biskoparna i Skara och Strängnäs halshöggs på Stortorget och närmare 100 personer avrättades, de flesta var borgare som varit Sturetrogna. Bland avrättade adelsmän märks Erik Abrahamsson (Leijonhufvud), Erik Johansson (Vasa) och Joakim Brahe, de sistnämnda Gustav Vasas far och svåger. Sten Stures lik grävdes upp och brändes liksom de avrättades på Södermalm.

I det sjunde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarshögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Författare till ett stort antal historiska böcker, bland annat Stockholms Blodbad från 2006.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

Continue reading →

Kent Andersson, Historiska museet

Historia Nu 6: Guldskatterna som avslöjar forntida rov

De stora guldskatterna från folkvandringstiden som hittats i Sverige ruvar på hemligheter om tribut, rov, krigstjänst och trafficking.

Vem har inte drömt om att hitta en stenyxa, en gammal guldring eller kanske rentav en silverskatt från vikingatiden? Tureholmsskatten (12 kilo guld), Timboholmsskatten (sju kilo guld), Vitteneskatten (1,9 kilo guld) och Havorringen (800 gram guld) är några guldskatter som döpts efter platserna de hittats på. Det är inte bara arkeologer som gör sådana upptäckter. För många bönder har detta blivit verklighet när de plöjt sina åkrar, brutit sten och grävt diken.

Guldet kan ha varit lön till nordiska soldater som arbetade för Rom, tribut till germanska stammar eller förtjänsten från trafficking av slavar. En menig soldat i romerska armén fick fem solidusmynt per tjänstgöringsår. Ett solidusmynt skulle vara av rent guld och väga 4,54 gram. Det krävs minst 1 500 solidi för att uppnå en vikt på cirka sju kilo. Hunnernas kung Attila, däremot, fick vid mitten av 400-talet en årlig utbetalning från den östromerske kejsaren Theodosius II på över 150 000 solidi, samt en engångssumma på 432 000 solidi.

I sjätte avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen Kent Andersson om de mest spännande guldskatterna vi hittat i Sverige.  

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

Continue reading →

Medeltidens fotboll

Historia Nu 5: Fotbollens våldsamma historia

Den våldsamma folkfotbollen i det medeltida England förbjöds upprepade gånger av kungamakten. Men fotbollen gick inte att tygla förrän på 1800-talet då en bättre organiserad polis satte stopp för gatufotbollen. Tack och lov övervintrade fotbollen på engelska överklasskolor där sporten blev ett medel för att härda överklassens barn.

Fotbollens historia är lång. Det fanns fotbollsliknande spel i Kina 2500 år f.kr – inom tsu chu kunde man både dribbla och sparka bollen genom hål i ett draperi. Latinamerikas azteker hade en bollsport där förlorarna offrades till gudarna.

I det medeltida Europa fanns det exempel på våldsam fotboll i Italien, Frankrike och England. Men det var den medeltida engelska folkfotbollen som utvecklades till dagens fotboll och blev världens största sport.

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idrottshistorikern Åke Jönsson som skrivit ett stort antal idrottshistoriska böcker. Bland annat Fotboll – Hur världens största sport växte fram.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

Continue reading →

Adolf Hitler

Historia Nu 4: Det var i München Hitler blev nazist

Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf Hitler gick från att vara misslyckad hötorgskonstnär till obestridlig ledare för ett nazistparti som styrde Tyskland under tolv år och skapade en världsbrand. Det var i München som Hitler radikaliserades och blev glödande antisemit, enligt idéhistorikern Svante Nordin.

Den 25 maj 1913 steg den 24-åriga Adolf Hitler av tåget i München. Bakom sig hade han några eländiga år i Wien där han misslyckats med att komma in på konsthögskolan vid två tillfällen. Framför sig hade han första världskriget där han på västfronten skulle delta som ordonnans vid ett bayerskt regemente och dekoreras flera gånger. Första världskriget blev ett krig som mångt och mycket skapade den Hitler som världen skulle lära känna.

I det fjärde avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Svante Nordin, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet om Hitlers München. En stad med ett flödande kulturliv, som efter första världskriget slits sönder av politiska konflikter och blev födelseplatsen för den mest destruktiva politiska rörelse världen har skådat.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

Continue reading →

Återvinning med förhinder

Historia Nu 3: Sopgrisarnas oblida öde i stadens tjänst

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men för att förhindra koleraepidemier på 1800-talet fick vi kommunal renhållning med både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.

De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt – träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna.

Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.

I det tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

Continue reading →

Pestoffer begravs

Historia Nu 2: Pesten år 1710 dödade 22 000 stockholmare

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.

I det längsta ignorerade Stockholms myndigheter rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.

I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

 

Continue reading →

Hjälm från Vendeltiden

Historia Nu 1: Gamla Uppsalas hemligheter avkodas

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.

I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

Continue reading →