by Urban Lindstedt

Historia Nu 34: På Gallipoli offrades 346 000 soldater för ingenting

De blodiga striderna på Gallipoli i Turkiet blev en symbol för militär inkompetens och brist på medkänsla med soldaterna hos den högsta ledningen under första världskriget. Här offrades 346 000 soldater under några månader för att uppnå ingenting.

Marinminister Winston Churchill, den framtida brittiska premiärministern, hade varit drivande i den illa förberedda operationen vars syfte var att erövra Konstantinopel och säkra sjövägen till Ryssland. Fiaskot bidrog till att Churchill senare tvingades att dra sig tillbaka från politiken under några år.

Gallipoli är en bergig halvö mellan Dardanellerna och Sarosbukten på den europiska sidan av Turkiet där några av första världskrigets mest blodiga strider utkämpades av franska, brittiska, australienska samt nyazeeländska trupper mot turkiska trupper förstärkta med tyskt material och tyska rådgivare.

En misslyckad sjöaktion av en fransk-brittisk flotta tvingade fram en illa planerad landstigning med infanteri den 25 april 1915 som gick fel redan från början. Anfallsstyrkorna bestod i huvudsak av australiska och nyzeeländska soldater vid sidan av brittiska och franska soldater.

Ett oväntat hårt motstånd av turkiska styrkor som hade hjälp av stridsvana tyska soldater och rådgivare satte stopp för anfallen, men också felaktiga kartor och bristande samband, bäddade för fiaskot. Förlusterna blev stora på bägge sidorna, men de drabbade främst anfallande trupper.

Slaget pågick under åtta månader innan de brittisk-franska trupperna tvingades att dra sig tillbaka. Ententens förluster var över 46 000 döda och närmare 219 000 sårade soldater. På den osmanska sidan räknades närmare 300 000 döda.

I podcasten Historia nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014) och är reseguide på resor till Gallipoli.

Reklam
Följ med militärhistorikern Marco Smedberg på en femdagars resta till Gallipoli i Turkiet, ett av första världskrigets viktiga och avgörande slag. Här kämpade de landstigna allierade trupperna under ett halvår mot turkiska förband, förstärkta med tyska militära rådgivare och materiel. Avresa den 17/5. Läs mer och boka på Historiska Resors hemsida.

Familjen Buskas från Gammalsvenskby
by Urban Lindstedt

Historia Nu 33: Vägen till Gammalsvenskby kantades av kors

I ett skogsbryn på estniska Dagö finns hundratals enkla kors gjorda av pinnar, löv, stenar och kottar till minne av den sista gudstjänsten som svenskarna på Dagö höll i augusti 1781 innan de påbörjade en nio månaders lång dödsvandring till det som kom att bli Gammalsvenskbyn i södra Ukraina.

Svenskarna från Gammalsvenskby är historien om vanliga människors liv i händerna på maktfullkomliga adelsmän, kejsarinnor, röda tsarer och svensk byråkrati. Men också berättelsen om hur en liten etnisk grupp under århundranden lyckades behålla sin identitet under olika herrar i olika länder.

De som överlevde vandringen till södra Ukraina höll sedan på att duka under eftersom de var ovana jordbrukare. På Dagö hade de flesta varit fiskare. Gammalsvenskbyborna behöll under åren sitt svenska ursprung och man bevarade sin svenska ålderdomliga dialekt. Giftermål ingicks aldrig med ryssar.

Svenskarnas på Dagö kom någon gång på 1100-talet från nuvarande Finland till Dagö där de försörjde sig som fiskare. De levde under den svenska kronan på 1500-talet.

Den ryska kejsarinnan Katarina II anvisades dem mark i södra Ukraina efter en rättslig tvist med den svenske godsägaren Stenbock. Efter en vandring under nio månader där många dukat under av köld och sjukdomar anlände man år 1782. Svenskbyn i Ukraina var ett faktum.

Livet för svenskarna mötte många svårigheter under tsarer och Sovjetkommunism. Och 1929 kunde hela svenskbyn emigrera till Sverige – men livet i ett land de aldrig sett blev en besvikelse för många. Och ett antal familjer återvände till Ukraina 1931 där de fick genomlida förföljelser och deportation under Stalinterrorn.

Den 1 augusti 1928 kom de första svenskbyborna till Trelleborg. Under 1929 överfördes omkring 900 gammalsvenskbybor från Sovjet till Sverige. De allra flesta svenskbyborna slog sig ner på Gotland. En del familjer for vidare till Kanada. 26 familjer återvände till Ukraina och 1957 lyckades ett femtiotal svenskbybor ta sig åter till Sverige.

I 33:e avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jörgen Hedman är författare, lärare och forskare som har forskat om svenskar i österled: i Finland, Estland, Lettland och Ukraina. Han har fördjupat sig i Gammalsvenskby i Ukraina.

Per Engdahl
by Urban Lindstedt

Historia Nu 32: Ingvar Kamprads fascistiska vän

Per Engdahl (1909-1994) var aktiv fascist redan 1920-talet och kom efter andra världskriget att spela en central roll i omvandlandet av nationell högerextremism till en internationell rörelse. Han var också nära vän med Ikeagrundaren Ingvar Kamprad

Per Engdahl grundande den fascistiska Nysvenska rörelsen, som aldrig blev någon massrörelse i Sverige. Han levde ända fram till 1994 och hann med att umgås med ledande nazister i Hitlertyskland, hjälpa nazister att fly till Sydamerika samt att omorganisera den europeiska högerextrema rörelsen efter andra världskriget.

I maj 1951 organiserade han en europeisk högerextrem konferens i Malmö där han förenade både nazister och fascister i samma rörelse. Per Engdahl blev också chef för rörelsens internationella förbindelsekontor i Malmö. Han fortsatte att umgås flitigt med ledande personer i Tredje riket efter kriget och besökte på 1960-talet Francos Spanien.

Nysvenska rörelsen blev under 1960-talet helt marginaliserade. Men ledande figurer i rörelsen var med och grundade den främlingsfientliga organisationen Bevara Sverige svenskt. Därmed blev Per Engdahl en viktig länk mellan fascismen och nazismen under andra världskriget till nutida främlingsfientliga rörelser som Bevara Sverige Svenskt som i sin tur blev grunden till dagens Sverigedemokraterna.

IKEA-grundaren Ingvar Kamprad vägrade att ta avstånd från sin fascistiska vän. Kamprad bidrog också med pengar till rörelsen och gav ut Per Engdahls bok ”Politisk allmänbildning”. När Ingvar Kamprad gifte sig första gången 1950 var Per Engdahl inte bara inbjuden utan också ombedd att hålla tal.

I avsnitt 32 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Elisabeth Åsbrink som är journalist och författare. Hon har skrivit boken 1947 som väver samman fascisten Per Engdahls öde, med judiska flyktingar och Simone de Beauvoir. Hon har också berört Per Engdahl i boken I Wienervald står träden kvar där hon avslöjade Ikea-grundaren Ingvar Kamprads nära relation till fascistledaren och hans rörelse.

Peter den store
by Urban Lindstedt

Historia Nu 31: Peter den Stores hårda europisering av Ryssland

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks helst med västerlänningar och arrangerade orgiastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli, snarare än att ägna sig åt ålderdomliga hovritualer.

Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.

Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.

Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.

Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.

I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.

by Urban Lindstedt

Historia Nu 30: Första världskrigets bombkrig mer skräck än död

Under första världskriget utvecklades luftkriget där mindre jaktplan anföll varandra till att innefatta bombning av civilbefolkningen. Den första blitzen utfördes av zepelinare. Huvudmålet för tyskarnas bombkrig blev London som drabbades bombanfall redan i maj 1915.

Första världskriget var det första totala kriget där civila blev legitima mål eftersom de också var resurser i kriget. I den första Blitzen mot London bombade tyska luftskepp, som kunde ta flera ton med bomber, från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.

Den första flygbomben hade kastats från ett litet italienskt flygplan 1911 och framgångsrikt skrämt slag på turkiska trupper i Libyen. När första världskriget bröt ut 1914 var det bara drygt tio år sedan bröderna Wright flugit för första gången i december 1903.

I början av kriget användes flyg främst för spaning, och spaningen blev allt viktigare efterhand eftersom som kavalleri visade sig oanvändbart i skyttegravsmiljö. Piloterna kastade också bomber och granater på militära ställningar. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida insattes luftskepp, zeppelinare, för bombuppdrag främst mot London.

Men det första bombangreppet mot civila skedde den 6 augusti 1914 när en tysk zeppelinare släppte bomber mot forten i Liège i Belgien, men missade och dödade nio civila.

Natten mellan den 19 och den 20 januari 1915 fällde två luftskepp drygt ett ton bomber mot engelska hamnar. Fyra personer dödades, sexton skadades och de materiella skadorna uppgick till ett värde av 7 740 pund.

Den första bomben över London föll 31 maj 1915; under 50-talet zeppelinräder 1915–18 dödades omkring 550 civila. Totalt 115 luftskepp insattes under kriget. Specialkonstruerade bombplan utvecklades efterhand av båda sidor men utnyttjades i första hand taktiskt och frontnära.

Det var först i slutet av kriget som Storbritannien utvecklandet av ett strategiskt tänkande med luftangrepp även på djupet mot motståndarens krigsproduktion. Brittiska bombanfall mot de tyska krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev mer en föraning om framtidens möjligheter än av någon betydelse för att besegra tyskarna 1918.

I avsnitt 30 av podcasten Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014).

Järtecken
by Urban Lindstedt

Historia Nu 29: Järtecknen som formade människornas världsbild

En missbildad gris eller en vädersol var i slutet på 1500-talet ett järtecken, eller ett omen, om framtida onda händelser. I väntan på jordens undergång samlade och tolkade präster runt om i Europa olika järtecken.

I ett Sverige, som präglades av luthersk ortodoxi, fick järtecken en stor plats i människornas världsbild. Järtecken är naturfenomen och andra märkliga företeelser som ansågs vara förebud om för onda framtida händelser.

Märkliga fenomen har tolkats i årtusenden, men det fick sin kulmen i Sverige under andra hälften av 1500-talet då tolkningarna blev allt mer apokalyptiska. Den framväxande tryckerikonsten bidrog också till att sprida berättelser om järtecken.

I bibeln finns många exempel på naturfenomen som tecken från gud. Och i en allt mer apokalyptisk syn på världen i slutet på 1500-talet togs himlafenomen, blixtnedslag, missbildade foster och kometer på största allvar. Men även berättelser om skelett som skördade kål om natten fick sin tolkning om framtida händelser. En missbildad gris kunde tolkas som ett förebud om ett påvligt sändebuds besök i Sverige.

Prästen Joen Petri Klint samlade in otaliga historier om järtecken i illustrerad handskrift. Han var en engagerad kyrkohede i Östra Stenby i Östergötaland, som skrev flera böcker och deltog i riksdagen.

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Sofia Gustafsson som är historiker vid Linköpings universitet och aktuell med boken Järtecken – Joen Petri Klint och 1500-talets vidunderliga lutherdom.

Unge WInston Churchill
by Urban Lindstedt

Historia Nu 28: Ingen lyckades kuva den unge Winston Churchill

Förväntningarna var höga på den unge Winston Winston Churchill (1874-1965) som föddes in den engelska högadeln. Men Winston Churchill var ett besvärligt barn som familj och släkt gärna undvek.

Föräldrarna var knappast närvarande under uppväxtåren och han hade en dålig relation med fadern, den välkända politikern Randolph Churchill, som dog tidigt.

För att förstå hur den bångstyrige och excentriske adelsman kunde bli en gestalt som världens samlades runt när hela den fria världens existens hotades av nazisterna under andra världskriget vill vi diskutera hans unga formativa år.

Han vantrivdes på de public schools han skickades till redan som åttaåring och var redan som barn en självständig och upprorisk natur som vägrade att lära sig antik grekiska och latin. Trots hög intelligens hade han svårt att prestera i skolan och det var först efter flera försök han lyckades han ta sig in på militärhögskolan Sandhurst där han kom att trivas bra.

Winston själv hade tidigt bestämt sig för att bli premiärminister och verkade kunna skaka av sig alla motgångar. Som ung vuxen valde Churchill att leva ett äventyrligt liv som militär och krigskorrespondent på Kuba, i Sudan och senare i boerkriget i Sydafrika.

Winston Churchill, som var brittiska premiärminister under andra världskriget, är världshistoriens femte viktigaste person, om vi får tro Wikipedia som rankat historiska personer utifrån hur lång och länkade deras Wikipediasidor är.

I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.

Göteborg
by Urban Lindstedt

Historia Nu 27: Göteborgs briljanta historia

Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som ville öppna upp sig västerut. En väl befäst stad i stormaktens västligaste utpost blev en livsnödvändig för landet med stormaktsambitioner. Göteborg blev också en stad präglad av sina utländska invånare och rikedom skapad på handel.

En rad olika städer har anlagts längs Göta älv som Kungahälla, Lödöse och Nya Lödöse. Det första Göteborg som byggdes för en grupp nederländare fick stadsprivilegier 1607, men staden på Hisingen förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. På kungen Gustav II Adolfs order började därför nutidens Göteborg att anläggas 1619 och fick stadsprivilegier 1621.

Nederländare kom att prägla staden under hela 1600-talet. Och redan på 1690-talet fick staden klädestillverkning och blev en ledande stad under frihetstiden. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Det var också i Göteborg som det extremt lönsamma Ostindiska kompaniet grundades 1731 som bedrev handel med Kina.

Kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg, som blev transithamn för den brittiska handeln på Europa. Men efter att Napoleon besegrats vid Waterloo så tömdes Göteborgs hamn från den ena till den andra dagen. Ett nytt kapitel inleddes för staden vid Göta älv.
I avsnitt 27 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Peter Sandberg & ekonomhistorikern och författaren Tomas Andersson som är aktuella med boken Göteborgs historia – Porten mot väst.

by Jenny Castegren

100 år sedan första världskrigets slut

Den 11 november 1918, klockan 11 på morgonen, infördes vapenstilleståndet som satte punkt för det fyraåriga första världskriget. De allierade gick ut segrandes, och världen var inte längre densamma. Den 11 november 2018 är det 100 års-jubileum för en av historiens mest avgörande händelser.

Krigets början präglades av optimism och stridsvilja. Konflikten förväntades vara över på några månader. Däremot visade det sig snabbt vara ett extremt tragiskt kapitel i världshistorien, och orsaken till ett stort mänskligt lidande. Nya vapensystem som flygstridskrafter, stridsgas och ubåtar utvecklades och ledde till att flera civila drabbades än i tidigare krig. Under första världskriget mobiliserades över 70 miljoner soldater, och ca 20 miljoner människor dog av direkta krigsorsaker.

Ett avgörande kapitel i världshistorien

Vid krigsslutet var den gamla världen ett minne blott. Det var på många sätt en brytpunkt, en dramatisk inledning på den process som format vår moderna värld. Första världskrigets slut banade vägen för stora politiska förändringar i de berörda länderna. Stora imperier föll, såsom Österrike-Ungern, Osmanska riket och det ryska tsarväldet. Nationernas förbund bildades, och nya stormakter ritade om världskartan. Detta ledde bland annat till att nya stater bildades, exempelvis Tjeckoslovakien, Polen, Jugoslavien och Ungern.

Det första världskrigets slut och följder skapade även förutsättningar som bidrog till andra världskriget. Man kan exempelvis nämna en europeisk nationalism som uppkom ur kriget, upplösningen av imperier och återverkningarna av Tysklands nederlag efter Versaillesfreden.

100 år är en lång tid – samtidigt som det endast står för ett kort kapitel av världshistorien. Men även korta kapitel kan vara fullspäckade och revolutionerande. Det senaste seklet har kommit med många stora förändringar i samhället och världsordningen, och i många aspekter lade första världskriget grunden till det. Det är en viktig historia att minnas, särskilt angelägen på denna årsdag.

Om du vill lära dig mer om konflikten kan vi rekommendera Marco Smedbergs bok Första världskriget. På ett gripande sätt blandar han beskrivningar av det militära förloppet med ögonvittnesskildringar. Han skildrar allt från fjärran stridsområden i tyska Östafrika och Mellanöstern till luftkriget mot Storbritannien – och även det arv till eftervärlden som kriget lämnade efter sig.

Har du läst boken och gillat Marco Smedbergs historiska skildring? Håll då utkik för framtida avsnitt av Historia Nu!

Dag Hammarskjöld - FN:s generalsekreterare 1953 till sin död 1961.
by Urban Lindstedt

Historia Nu 26: Mystiken kring Dag Hammarskjöld har aldrig skingrats

Dag Hammarskjöld (1905-1961), som var generalsekreterare för FN under åren 1953 tills sin död 1961, är Sveriges främsta ämbetsman genom tiderna på den internationella scenen. Hans död i en flygolycka i Rhodesia när han medlade under Kongokriget är fortfarande höjd i dunkel.

Mytbildningen kring adelsmannen och ämbetsmannen Dag Hammarskjöld blev inte mindre efter att hans religiösa präglade skrift Vägmärken publicerades efter hans död. Även det faktum att han aldrig gifte sig bidrog till ryktesspridning.

Adelsmannen Dag Hammarskjöld var son till den tidigare statsministern Hjalmar Hammarskjöld som gick till historien som Hungerskjöld eftersom hans strikta neutralitetspolitik under första världskriget ledde till matbrist i Sverige. Efter framgångsrika studier valde Dag Hammarskjöld att gå i faderns fotspår och blev en plikttrogen ämbetsman som trots sin bakgrund kom väl överens med socialdemokratiska dignitärer.

Hammarskjöld valdes i april 1953 till FN:s generalsekreterare efter Trygve Lie. Med sin intellektuella briljans och stora arbetskapacitet lyckades Dag Hammarskjöld stärka generalsekreterarens roll och han spelade en stor personlig roll vid flera farliga konflikter under det kalla kriget. ”Leave it to Dag”, blev ett begrepp inom den internationella politiken.

I podcasten Historia Nu avsnitt 26 samtalar programledare Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och författare som bland annat skrivit boken Dag Hammarskjöld – Att bära världen.