Peter den store
by Urban Lindstedt

Historia Nu 31: Peter den Stores hårda europisering av Ryssland

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks helst med västerlänningar och arrangerade orgiastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli, snarare än att ägna sig åt ålderdomliga hovritualer.

Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.

Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.

Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.

Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.

I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.

by Urban Lindstedt

Historia Nu 30: Första världskrigets bombkrig mer skräck än död

Under första världskriget utvecklades luftkriget där mindre jaktplan anföll varandra till att innefatta bombning av civilbefolkningen. Den första blitzen utfördes av zepelinare. Huvudmålet för tyskarnas bombkrig blev London som drabbades bombanfall redan i maj 1915.

Första världskriget var det första totala kriget där civila blev legitima mål eftersom de också var resurser i kriget. I den första Blitzen mot London bombade tyska luftskepp, som kunde ta flera ton med bomber, från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.

Den första flygbomben hade kastats från ett litet italienskt flygplan 1911 och framgångsrikt skrämt slag på turkiska trupper i Libyen. När första världskriget bröt ut 1914 var det bara drygt tio år sedan bröderna Wright flugit för första gången i december 1903.

I början av kriget användes flyg främst för spaning, och spaningen blev allt viktigare efterhand eftersom som kavalleri visade sig oanvändbart i skyttegravsmiljö. Piloterna kastade också bomber och granater på militära ställningar. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida insattes luftskepp, zeppelinare, för bombuppdrag främst mot London.

Men det första bombangreppet mot civila skedde den 6 augusti 1914 när en tysk zeppelinare släppte bomber mot forten i Liège i Belgien, men missade och dödade nio civila.

Natten mellan den 19 och den 20 januari 1915 fällde två luftskepp drygt ett ton bomber mot engelska hamnar. Fyra personer dödades, sexton skadades och de materiella skadorna uppgick till ett värde av 7 740 pund.

Den första bomben över London föll 31 maj 1915; under 50-talet zeppelinräder 1915–18 dödades omkring 550 civila. Totalt 115 luftskepp insattes under kriget. Specialkonstruerade bombplan utvecklades efterhand av båda sidor men utnyttjades i första hand taktiskt och frontnära.

Det var först i slutet av kriget som Storbritannien utvecklandet av ett strategiskt tänkande med luftangrepp även på djupet mot motståndarens krigsproduktion. Brittiska bombanfall mot de tyska krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev mer en föraning om framtidens möjligheter än av någon betydelse för att besegra tyskarna 1918.

I avsnitt 30 av podcasten Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har varit redaktör i tidskriften Militär Historia och skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014).

Järtecken
by Urban Lindstedt

Historia Nu 29: Järtecknen som formade människornas världsbild

En missbildad gris eller en vädersol var i slutet på 1500-talet ett järtecken, eller ett omen, om framtida onda händelser. I väntan på jordens undergång samlade och tolkade präster runt om i Europa olika järtecken.

I ett Sverige, som präglades av luthersk ortodoxi, fick järtecken en stor plats i människornas världsbild. Järtecken är naturfenomen och andra märkliga företeelser som ansågs vara förebud om för onda framtida händelser.

Märkliga fenomen har tolkats i årtusenden, men det fick sin kulmen i Sverige under andra hälften av 1500-talet då tolkningarna blev allt mer apokalyptiska. Den framväxande tryckerikonsten bidrog också till att sprida berättelser om järtecken.

I bibeln finns många exempel på naturfenomen som tecken från gud. Och i en allt mer apokalyptisk syn på världen i slutet på 1500-talet togs himlafenomen, blixtnedslag, missbildade foster och kometer på största allvar. Men även berättelser om skelett som skördade kål om natten fick sin tolkning om framtida händelser. En missbildad gris kunde tolkas som ett förebud om ett påvligt sändebuds besök i Sverige.

Prästen Joen Petri Klint samlade in otaliga historier om järtecken i illustrerad handskrift. Han var en engagerad kyrkohede i Östra Stenby i Östergötaland, som skrev flera böcker och deltog i riksdagen.

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Sofia Gustafsson som är historiker vid Linköpings universitet och aktuell med boken Järtecken – Joen Petri Klint och 1500-talets vidunderliga lutherdom.

Unge WInston Churchill
by Urban Lindstedt

Historia Nu 28: Ingen lyckades kuva den unge Winston Churchill

Förväntningarna var höga på den unge Winston Winston Churchill (1874-1965) som föddes in den engelska högadeln. Men Winston Churchill var ett besvärligt barn som familj och släkt gärna undvek.

Föräldrarna var knappast närvarande under uppväxtåren och han hade en dålig relation med fadern, den välkända politikern Randolph Churchill, som dog tidigt.

För att förstå hur den bångstyrige och excentriske adelsman kunde bli en gestalt som världens samlades runt när hela den fria världens existens hotades av nazisterna under andra världskriget vill vi diskutera hans unga formativa år.

Han vantrivdes på de public schools han skickades till redan som åttaåring och var redan som barn en självständig och upprorisk natur som vägrade att lära sig antik grekiska och latin. Trots hög intelligens hade han svårt att prestera i skolan och det var först efter flera försök han lyckades han ta sig in på militärhögskolan Sandhurst där han kom att trivas bra.

Winston själv hade tidigt bestämt sig för att bli premiärminister och verkade kunna skaka av sig alla motgångar. Som ung vuxen valde Churchill att leva ett äventyrligt liv som militär och krigskorrespondent på Kuba, i Sudan och senare i boerkriget i Sydafrika.

Winston Churchill, som var brittiska premiärminister under andra världskriget, är världshistoriens femte viktigaste person, om vi får tro Wikipedia som rankat historiska personer utifrån hur lång och länkade deras Wikipediasidor är.

I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.

Göteborg
by Urban Lindstedt

Historia Nu 27: Göteborgs briljanta historia

Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som ville öppna upp sig västerut. En väl befäst stad i stormaktens västligaste utpost blev en livsnödvändig för landet med stormaktsambitioner. Göteborg blev också en stad präglad av sina utländska invånare och rikedom skapad på handel.

En rad olika städer har anlagts längs Göta älv som Kungahälla, Lödöse och Nya Lödöse. Det första Göteborg som byggdes för en grupp nederländare fick stadsprivilegier 1607, men staden på Hisingen förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. På kungen Gustav II Adolfs order började därför nutidens Göteborg att anläggas 1619 och fick stadsprivilegier 1621.

Nederländare kom att prägla staden under hela 1600-talet. Och redan på 1690-talet fick staden klädestillverkning och blev en ledande stad under frihetstiden. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Det var också i Göteborg som det extremt lönsamma Ostindiska kompaniet grundades 1731 som bedrev handel med Kina.

Kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg, som blev transithamn för den brittiska handeln på Europa. Men efter att Napoleon besegrats vid Waterloo så tömdes Göteborgs hamn från den ena till den andra dagen. Ett nytt kapitel inleddes för staden vid Göta älv.
I avsnitt 27 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Peter Sandberg & ekonomhistorikern och författaren Tomas Andersson som är aktuella med boken Göteborgs historia – Porten mot väst.

by Jenny Castegren

100 år sedan första världskrigets slut

Den 11 november 1918, klockan 11 på morgonen, infördes vapenstilleståndet som satte punkt för det fyraåriga första världskriget. De allierade gick ut segrandes, och världen var inte längre densamma. Den 11 november 2018 är det 100 års-jubileum för en av historiens mest avgörande händelser.

Krigets början präglades av optimism och stridsvilja. Konflikten förväntades vara över på några månader. Däremot visade det sig snabbt vara ett extremt tragiskt kapitel i världshistorien, och orsaken till ett stort mänskligt lidande. Nya vapensystem som flygstridskrafter, stridsgas och ubåtar utvecklades och ledde till att flera civila drabbades än i tidigare krig. Under första världskriget mobiliserades över 70 miljoner soldater, och ca 20 miljoner människor dog av direkta krigsorsaker.

Ett avgörande kapitel i världshistorien

Vid krigsslutet var den gamla världen ett minne blott. Det var på många sätt en brytpunkt, en dramatisk inledning på den process som format vår moderna värld. Första världskrigets slut banade vägen för stora politiska förändringar i de berörda länderna. Stora imperier föll, såsom Österrike-Ungern, Osmanska riket och det ryska tsarväldet. Nationernas förbund bildades, och nya stormakter ritade om världskartan. Detta ledde bland annat till att nya stater bildades, exempelvis Tjeckoslovakien, Polen, Jugoslavien och Ungern.

Det första världskrigets slut och följder skapade även förutsättningar som bidrog till andra världskriget. Man kan exempelvis nämna en europeisk nationalism som uppkom ur kriget, upplösningen av imperier och återverkningarna av Tysklands nederlag efter Versaillesfreden.

100 år är en lång tid – samtidigt som det endast står för ett kort kapitel av världshistorien. Men även korta kapitel kan vara fullspäckade och revolutionerande. Det senaste seklet har kommit med många stora förändringar i samhället och världsordningen, och i många aspekter lade första världskriget grunden till det. Det är en viktig historia att minnas, särskilt angelägen på denna årsdag.

Om du vill lära dig mer om konflikten kan vi rekommendera Marco Smedbergs bok Första världskriget. På ett gripande sätt blandar han beskrivningar av det militära förloppet med ögonvittnesskildringar. Han skildrar allt från fjärran stridsområden i tyska Östafrika och Mellanöstern till luftkriget mot Storbritannien – och även det arv till eftervärlden som kriget lämnade efter sig.

Har du läst boken och gillat Marco Smedbergs historiska skildring? Håll då utkik för framtida avsnitt av Historia Nu!

Dag Hammarskjöld - FN:s generalsekreterare 1953 till sin död 1961.
by Urban Lindstedt

Historia Nu 26: Mystiken kring Dag Hammarskjöld har aldrig skingrats

Dag Hammarskjöld (1905-1961), som var generalsekreterare för FN under åren 1953 tills sin död 1961, är Sveriges främsta ämbetsman genom tiderna på den internationella scenen. Hans död i en flygolycka i Rhodesia när han medlade under Kongokriget är fortfarande höjd i dunkel.

Mytbildningen kring adelsmannen och ämbetsmannen Dag Hammarskjöld blev inte mindre efter att hans religiösa präglade skrift Vägmärken publicerades efter hans död. Även det faktum att han aldrig gifte sig bidrog till ryktesspridning.

Adelsmannen Dag Hammarskjöld var son till den tidigare statsministern Hjalmar Hammarskjöld som gick till historien som Hungerskjöld eftersom hans strikta neutralitetspolitik under första världskriget ledde till matbrist i Sverige. Efter framgångsrika studier valde Dag Hammarskjöld att gå i faderns fotspår och blev en plikttrogen ämbetsman som trots sin bakgrund kom väl överens med socialdemokratiska dignitärer.

Hammarskjöld valdes i april 1953 till FN:s generalsekreterare efter Trygve Lie. Med sin intellektuella briljans och stora arbetskapacitet lyckades Dag Hammarskjöld stärka generalsekreterarens roll och han spelade en stor personlig roll vid flera farliga konflikter under det kalla kriget. ”Leave it to Dag”, blev ett begrepp inom den internationella politiken.

I podcasten Historia Nu avsnitt 26 samtalar programledare Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och författare som bland annat skrivit boken Dag Hammarskjöld – Att bära världen.

by Urban Lindstedt

Historia Nu 25: Sovjetunionens sammanbrott

Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.

Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.

Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.

Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.

Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.

Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär.

Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan.

I podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Rysslands historia.

by Jenny Castegren

Magnus Västerbro skildrar katastrofer

I måndags fick vi reda på vilka böcker är nominerade till årets Augustpriser. Bland facktitlarna hittar vi Magnus Västerbros bok Svälten – Hungeråren som formade Sverige. Författarens namn låter troligtvis extra bekant för Historia Nu-lyssnare – Magnus har nämligen gästat podcasten vid två olika tillfällen!

I avsnitt två, ”Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv”, berättar författaren och journalisten om året då nära hälften av Stockholms befolkning dog av pest. Detta ämne har han tidigare skrivit om i boken Pestens år. I avsnitt 14, ”Sveriges sista svältkatastrof”, pratar han om temat för sin Augustnominerade bok, nämligen de svenska hungeråren 1867-1869.

Varför är katastrofer intressanta?

Det finns en tydlig röd tråd som löper genom båda böckerna och podd-avsnitten. För Magnus Västerbro är katastrofer lite av ett specialområde – det är ett ämne han skildrar med stor kunskap och inlevelseförmåga. I en intervju med tidningen Populär historia diskuterar han intresset för katastrofer, och påpekar att händelser som Stockholms-pesten och hungeråren är ”ett slags stresstest på ett samhälle”. Han menar att katastrofer har en inneboende dramatik som intresserar många.

Men kärnan av det som gör katastrofer till ett så angeläget ämne är hur de kan tydliggöra samhällets maktstrukturer. Under hungersnöden visade sig myndigheterna tveksamma till att hjälpa de fattiga, som drabbades hårdast av alla. Nödhjälpen som väl gavs ut skulle till exempel betalas tillbaka. Kungens attityd inför tragedin blev en symbol för överhetens ointresse och arrogans gentemot människors lidande.

– Katastrofer är intressanta eftersom de berättar mycket om samhället, framför allt människosynen. Det framgår tydligt vilka människor som anses viktiga. Bland annat dröjde Stockholm och myndigheterna länge med hjälpsändningar. Man ansåg att de svältande själva orsakat sin nöd, säger författaren i en intervju för Norrbottens-Kuriren.

Pesten 1710 dödade 22 000 människor. Stockholms myndigheter ignorerade länge rapporter om dödsfall i pest, och resultatet blev en av de värsta katastroferna som drabbat huvudstaden.

Det uppskattas att antalet döda av svält 1867-1869  är mellan 2000 och 10 000. Det var en tid då människor var tvungna att äta barkbröd, en tid då många ansåg att den enda lösningen var att emigrera. Många svenskar sökte sig till Amerika, i jakt på ett bättre liv.

Lyssna på avsnitten med Magnus Västerbro:

Du kan lyssna på Historia Nu via länkarna nedan, eller via podcast-appar som Soundcloud, Acast, Itunes och Spotify.

 

rådbråkning
by Urban Lindstedt

Historia Nu 24: Bödlarna – historiens föraktade skuggfigurer

Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad.

När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas.

Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde.

I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd.

Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet.

Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt.

I podcasten Historia nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén är historiker vid Stockholms universitet som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal.