På ett år har podcasten Historia Nu lyckats etablera sig som en av Sveriges största historiepoddar med över 21 000 lyssningar i veckan. Historia Nu räknar med att fördubbla lyssnandet det kommande året.

– Vår ambition är att bli en av Sveriges största poddar inom historia, säger Historiska Medias förlagschef Erik Osvalds. Vi vill visa att historia är allt annat än mossigt när vi gör ämnet levande för lyssnarna och samtidigt förmedlar aktuell forskning.

– Podcasten Historia Nu är också ett sätt för oss som bokförlag att etablera en direktkontakt med både befintliga och nya målgrupper, fortsätter förlagschefen. Vi når lyssnare som har intresse för historieämnet men som kanske inte i första hand väljer att läsa böcker.

Programledare för Historia Nu är Urban Lindstedt, historiekunnig journalist som även driver podcasten eHandelstrender.

– Det är oerhört stimulerande att jobba med Historia Nu, säger Urban Lindstedt. Det är ett privilegium att varje vecka få möta några av Sveriges främsta historiker och föra bildande samtal om händelser och människor i historien som påverkar oss än idag, säger Urban Lindstedt.

Formatet är utmärkt, jag hinner fördjupa mig i samtalen med gästerna men det blir aldrig långtråkigt. Med alltfler lyssnare öppnas möjligheter till externa samarbeten.

– Fördelen med historieämnet är att det går att etablera kommersiella samarbeten om avsnitt utan att underminera den journalistiska trovärdigheten, säger Erik Osvalds.

Vi utgår ju alltid från historien som den uppfattas idag av de främsta historikerna. Men det är klart att det gläder mig extra mycket när vi ser intresset från externa parter att vara med och lyfta det ämne som vi själva brinner för.

Nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk, musikinstrument och böcker från Atlantkusten till Svarta havet handlade om mer än girighet. Plundringen var en central del i projektet att återupprätta ”den germanska konsten” och utplåna minnet av den judiska kulturen.

När Adolf Hitler gav Nero-ordern om Tysklands totala förstörelse planerade han samtidigt i sitt privata testamente att Hitlers omfattande konstsamling skulle samlas i ett konstmuseum i hemstaden Linz. Den lilla industristaden skulle överträffa renässansens Florens med ett konstmuseum, ett bibliotek med 250 000 böcker och en opera med 2000 platser.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

Adolf Hitler var genuint intresserad av konst. Han försökte som ung komma in på konstakademin i Wien och han försörjde sig under flera år på att måla halvt amatöristiska tavlor och vykort.

Många ledande nazister som Goebbels, Göring, Himlar och Ribbentrop byggde själva upp stora konstsamlingar genom stölder och tvivelaktiga inköp. Hitler planerade in i det sista sitt Führermuseum i hemstaden Linz som skulle fyllas med den främsta konsten i världen.

Nazisternas konststölder började redan 1933 och fortsatte ända till slutet av andra världskriget.  Det mest slående är systematiken och byråkratin bakom världshistoriens största plundringståg. För att skydda värdefull stulen konst gömdes den undan i tusentals hemliga depåer i gruvor och avsides slott.

De allierade fann 1 400 olika konstdepåer. Konst som hade stulits eller på tvivelaktiga grunder köpts långt under marknadspris. I åratal arbetade de allierade med att försöka återge föremålen till de rättmätiga ägarna eller överlevande släktingar – många var ju mördade i förintelsen.

Fortfarande idag dyker regelbundet verk upp på konstmarknaden som identifieras som stulna av nazisterna. Så sent som förra året återlämnade Moderna Museet i Stockholm Oskar Kokoschkas ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” tillbaka till ättlingarna till den judiske galleristen Alfred Flechtheim.

Nazisterna visade också ett passionerat intresse för böcker. Efter bokbålen i Berlin 1933 började olika nazistiska organisationer att lägga beslag på alla bibliotek och arkiv i Tredje riket, främst från judar, men även författare som Thomas Mann fick sina bibliotek konfiskerade. Bokstölderna styrdes av Tredje rikets främsta ideologer, Heinrich Himmler och Alfred Rosenberg, med målsättningen att kommande generationer skulle dela deras världsbild. Man ville också utplåna bilden av judarna som kulturbärare.

I avsnitt 43 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Anders Rydell som har skrivit uppmärksammade böcker som Konstplundrarna och Boktjuvarna som initierat beskriver nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk och böcker.