I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.
Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.
I avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.
Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrande som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.
Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.
En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.
Samtidigt som det multietniska Osmanska riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.
När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum.
Läs mer om ämnet i Klas-Göran Karlssons bok Folkmord (2021).
Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks Audio
Bild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, Wikipedia