Baltutlämningen – Sveriges kryperi för Sovjetmakten

Spela avsnitt

Den 25 januari 1946 utlämnade svenska regeringen 167 baltiska flyktingar till Sovjetunionen. Balterna hade stridit på Nazitysklands sida i andra världskriget och bland männen fanns både tvångsrekryterade och krigsförbrytare.

Beslutet om utlämningen hade tagits sommaren 1945 av en samlingsregering. Sverige hade egentligen inga skyldigheter att lämna ut balterna, till vad många trodde en säker död, men en vilja att hålla sig väl med Sovjetunionen banade väg för beslutet.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet som bland annat skrivit Sörja ett liv, leva ett annat – Om flyktingens mörker och ljus.

När Röda armén ryckte fram i Baltikum 1944 flydde ungefär 5 000 letter till Sverige. Från Estland kom omkring 32 000 personer och från det mer avlägsna Litauens kust anlände cirka femhundra. Merparten av flyktingarna kom hit med båt, hösten 1944.

Vid Jaltakonferensen i februari 1945 hade de allierade stormakterna – USA, Storbritannien och Sovjetunionen – enats om principen att krigsfångar skulle återbördas till sina respektive hemländer. Detta inkluderade alla som hade varit medborgare i Sovjetunionen före den tyska invasionen 1941, även om de senare tagit värvning på tysk sida.

Med de baltiska soldaterna handlade det om cirka 167 balter som internerats av svenska myndigheter efter flykten från det framryckande Röda armén. Många av dessa män hade tvångsrekryterats till tysk tjänst under kriget, medan andra hade valt att slåss mot Sovjet i hopp om att skydda sina hemländer – Estland, Lettland och Litauen – från en ny sovjetisk ockupation. Efter kriget internerades de i olika läger i Sverige, däribland i Rinkaby i Skåne och Gälltofta.

Sverige hade dock ingen skyldighet att formellt följa avtalen från Jalta eftersom landet inte deltog i konferensen. Trots detta valde den svenska regeringen, under statsminister Per Albin Hansson, att gå med på Sovjetunionens krav på utlämning. Beslutet motiverades med Sveriges önskan att upprätthålla goda relationer med den mäktiga grannen i öster, särskilt med tanke på den känsliga efterkrigssituationen och Sveriges neutralitetspolitik. Man hoppades undvika konflikter som kunde äventyra Sveriges säkerhet och utrikespolitiska position.

Samtidigt pågick en annan stor utlämning: 2 364 tyska krigsfångar överfördes till Sovjet vid ungefär samma tid. Denna utlämning var mindre omstridd eftersom tyskarna sågs som en del av den besegrade fienden, men de två fallen sammanföll och underströk den press som den svenska regeringen stod under.

Utlämningen genomfördes under stränga säkerhetsåtgärder och under dramatiska omständigheter. De baltiska militärerna fördes i omgångar till hamnar i södra Sverige, där de skulle gå ombord på sovjetiska fartyg. Flera av soldaterna gjorde kraftigt motstånd och vägrade lämna sina läger. De tvingades ofta bäras ombord på fartygen av svensk militär och polis, vilket skapade scener av desperation och våld som chockerade många svenskar.

Bild: Balt-/tysklägret på Ränneslätt, Eksjö.

I slutet av andra världskriget kom närmare 3000 tyska soldater till Sverige österifrån. Även balter, mestadels letter, som stridit på tysk sida kom via genomgångsläger i Skåne och Gotland till bl a Eksjö. På försommaren 1945 anlände några hundra tyskar (som mest var de omkring 900 och även 170 balter som internerades i läger på Ränneslätt. Svenska regeringen beslutade senare, efter överenskommelsen mellan de allierade, om utlämning av soldaterna till den front de lämnat. I nov 1945 upplöstes lägret och de då 700-800 internerna flyttades till andra läger i väntan på utvisning som sedan verkställdes i jan 1946.

Musik: The Refuge, av Natalia Kolesnikova. Storyblocks Audio.

Källor: Persson, Åke (2022): Flykten över Östersjön – när 40 000 balter kom till Sverige.Populär Historia.

Lindholm, Rudolf (1992) Baltutlämningen och folkrätten. Svensk Juristtidning.

Bojs, Anders & Mårtensson, Leif (red.) (2004). I Baltutlämningens skugga: internering och utlämning av tyska militärflyktingar via lägren i Rinkaby och Gälltofta 1945-1946. Kristianstad: Föreningen Gamla Christianstad.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Presenteras av

Urban Lindstedt är journalist och poddare med ett stort intresse för historia.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Mer av denna podcast

Historia Nu
Avsnitt 377
%d bloggare gillar detta: