Historia Nu 2: Pesten år 1710 dödade 22 000 stockholmare

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.

I det längsta ignorerade Stockholms myndigheter rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.

I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

 

22 000 stockholmare dog i pesten

Det som sedan utspelar sig i Stockholm är den värsta katastrof som drabbat Sverige i känd historisk tid. Av 55 000 invånare dog uppåt 22 000 människor fram till att epidemin ebbade ut i januari. Pesten spred sig också till andra städer som Norrköping där hälften av de 4000 invånarna dog.

När det var som värst dog mer än 200 personer om dagen. Obegravda lik staplades på kykogårdarna. Stadens mest otacksamma och farligaste jobb var att samla in alla lik. Dödstalen börjar sjunka i november: 1 305 personer, 1 043 personer, 1 043 personer, 787 personer och månadens sista vecka 572. Troligast är att dödstalen började sjunka eftersom så många redan dött.

 

Hjärne vägrade tro på pesten

När man granskar källorna faller historiens dom hårt på arkiater Urban Hjärne som ledde den högsta medicinska myndigheten Collegium Medicum. Hans ovilja att acceptera att Stockholm drabbats av pest förhindrade alla möjligheter att stoppa smittan från att spridas i staden och till andra delar av landet.

Pesten är en bakteriesjukdom som fortfarande existerar, men som går att behandla med antibiotika. Världshälsoorganisationen rapporterar mellan 1000 och 3000 fall per år. Den existerar i tre olika former: böldpest, lungpest och blodpest. De två senare varianterna är dödliga till 100 procent medan lite mindre än hälften överlevde böldpest före antibiotikans tid. På 1700-talet visste man inte att pesten spreds via löss som färdades på råttor.

 

Justinianska pesten

Den första kända epidemin var den som härjade runt Medelhavet under två århundraden från 541 e.Kr. Den justinska pesten försvagade det östromerska riket och öppnade för arabernas expansion. Den mest kända pestepidemin var digerdöden som slog ut en stor del av befolkningen i Europa i mitten 1300-talet.

Att pesten försvann som systemhotande epidemi beror på att ett allt starkare samhälle kunde begränsa smittspridningen. Bättre renlighet på 1800-talet gjorde också att svartråttan trängdes ut av brunråttan som inte lever lika nära människorna.

Den tredje pandemin kom från det inre av Kina. Den nådde 1894 Hongkong och Kanton och spreds därifrån den med ångbåtar och tåg över hela världen. Indien drabbades hårt.

Källor: Magnus Västerbro, Pestens år: Döden i Stockholm 1710 (Lund: Historiska Media 2016

Populär Historia: Döden drabbade de fattiga värst av Magnus Västerbro