Gamla Uppsalas hemligheter avkodas

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.

I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.

Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.

De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.

Gamla Uppsala grävs ut

Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.

Det var här som Frej blev tilldelad land av Oden och bosatte sig. Då skördarna var goda och det rådde fred under fruktbarhetsgudens tid, blev han snabbt populär hos svearna. Frejs ättlingar blev sedan sveakungar och de kallade sig ynglingar, efter Frejs tillnamn Yngve.

Det mest kända vittnesmålet från Gamla Uppsala kom från den tyska historikern Adam av Bremen som själv aldrig hade besökt platsen men gav en målande beskrivning från 1070-talet om ett tempel där Tor, Oden och Frej dyrkades. Här offrades både människor och djur, nio stycken av varje levande varelse av manligt kön. Kropparna hängdes sedan i ett träd nära templet. Det finns vittnesmål om upp till 72 kroppar.

Vårt tabu att äta hästkött kommer av att det konsumerades stora mängder hästkött rituellt under denna tid och när Sverige kristnades vill kyrka få nordborna att sluta ät häst eftersom det ansågs hedniskt.

Gamla Uppsala har sedan används ideologiskt för att befästa Stormakten under 1600-talet och för att naturalisera vår franska regent Bernadotte på 1800-talet.