Sverige tog sig igenom andra världskriget utan att drabbas av krigets fasor som sina nordiska grannar, men med ett något skamfilat rykte.
Sverige hade förklarat sig neutralt vid krigsutbrottet 1939, som många små stater i Europa, men lämnade ett stort materiellt stöd till Finland under Vinterkriget. Efter den tyska ockupationen av Norge tvingades den svenska samlingsregeringen böja sig för långtgående krav från Nazityskland.
Detta är den tredje delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.
Sverige hade tillsammans med andra småstater tvingats bevittna hur stormakterna Storbritannien och Frankrike sålde ut det lilla demokratiska Tjeckoslovakien till det expansionistiska Nazityskland. Men det skulle bli värre. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen, Finland tvingades kämpa för sin existens mot det mäktiga Sovjetunionen och Danmark och Norge ockuperades av Tyskland.
20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början men bara sju av dessa klarade att upprätthålla denna neutralitet under hela kriget. För att skydda sig mot potentiella angrepp höll Sverige en hög militär beredskap och en massiv uppgradering av landets försvarsresurser. Över en miljon svenska män inkallades till militärtjänst. De mest omfattande beredskapshöjningarna skedde under vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen, liksom efter Tysklands anfall på Danmark och Norge. Vid dessa tidpunkter var ibland mer än 300 000 män mobiliserade.
En viktig faktor i Sveriges neutralitet var landets export av järnmalm till Tyskland, som var avgörande för den tyska krigsindustrin. Trots internationell kritik fortsatte Sverige att exportera järnmalm till Tyskland under hela kriget, även efter det blev klart att Tyskland skulle förlora kriget.
För att hantera varubristen och avspärrningen från omvärlden införde Sverige omfattande ransonering av varor och livsmedel. Dessutom uppmuntrades privat odling och tillverkning för att kompensera för bristen på importerade varor.
Trots brist på resurser lyckades Sverige genomföra en imponerande upprustning och modernisering av sin militära förmåga under kriget. Detta omfattade allt från förbättrade vapensystem till nya telekommunikationer.
Sveriges neutralitetspolitik och anpassning under andra världskriget har varit föremål för mycket debatt och kritik. Vissa hävdar att Sverige borde ha gjort mer för att motstå Nazityskland och hjälpa de allierade. Andra pekar på de komplexa och svåra utmaningar som landet stod inför under denna period.
En av de mest kontroversiella aspekterna av Sveriges agerande under kriget är relationen till Nazityskland. Trots sin formella neutralitet gjorde Sverige en rad eftergifter till Tyskland, inklusive tillåtande av tyska militärtransporter på svenska järnvägar och export av järnmalm till den tyska krigsindustrin.
Bild: Luftvärnssoldater på post i december 1943 med 7,5 cm lvpjäs m/37. Plats: höjderna vid nuvarande vattentornet i Ystad, Sverige. Källa Carl Gunnar Rosborn, Wikimedia Common, Public Domain.
Musik: När fyrarna tänds igen av Frita-Gustaf Sylvain med Ulla Billquist och Willard Ringstrands Orkester, Internet Archive, Public Domain
Lyssna också på Sverige under andra världskriget: När historien vägrade vända
Klippare: Emanuel Lehtonen