Skeppet Kronans undergång

Tidigt på morgonen den 1 juni 1676, i höjd med Hulterstads kyrka på Öland, genomförde skeppet Kronan en vändning i hårt väder. Under vändningen kantrade fartyget och nästan samtidigt exploderade krutdurken och sprängde bort den främre delen av babordsidan.

Inom några minuter hade fartyget sjunkit. Endast omkring 50 man av besättningen på 800 man överlevde. Bland de omkomna fanns överamiralen Lorentz Creutz, chef för den svenska örlogsflottan.

I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp en av den svenska örlogshistoriens mest dramatiska händelser. Kronan var ett av Europas största örlogsfartyg med tre fulla batteridäck och mer än 100 kanoner. Hon ledde en flotta som var den största som Sverige hittills har samlat. I den sjöstrid med en förföljande dansk-holländsk flotta som följde förlorades mer än 10 linjeskepp som sänktes eller av fienden erövrades. Den svenska flottan skulle inte kunna kontrollera svenska vatten under fortsättningen av det pågående kriget.

Sverige befann sig 1676 i krig med Danmark och Danmarks allierade stater. När Kronan förliste var den svenska flottan på väg norrut för att frita Gotland, som hamnat under dansk ockupation, och för att möta den förenade dansk-holländska flottan längre norrut i Östersjön, om det krävdes att ta strid. Flottan hade en avgörande uppgift. Den skulle skydda den svenska kusten, sätta hård press på den svenska fältarmén i Pommern och möjliggöra en svensk landstigning på Själland för att tvinga Danmark till fred. I och med flottans nederlag vid Ölands södra udde kunde danskarna landstiga i Skåne, vilket ledde fram till slaget vid Lund senare under året. Den unge Karl XI kunde slutligen besegra danskarna i det blodiga slaget, och Sverige kunde trots allt avsluta ett tämligen katastrofalt krig med mycket små eftergifter till sina fiender.

Kronans öde väcker en diskussion om skeppsbyggeri och stridstaktik till sjöss under 1600-talet. Utvecklingen skedde snabbt mot tyngre och bättre fartyg samt mer effektiv taktik. En viktig konsekvens av motgången till havs för Sverige var beslutet att flytta huvudörlogsbasen från Stockholm till Karlskrona. Man insåg i den svenska krigsledningen att flottan måste kunna löpa ut mycket snabbare, slå mot den danska flottan och möjliggöra en undsättning av de tyska provinserna.

Bild: Mitt under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676 kantrar regalskeppet Kronan och exploderar, medan Svärdet omringas av fientliga fartyg. Katastrofen blev ett förödande slag för den svenska flottan. Oljemålning av Claus Møinichen, 1686. Public domain via Wikimedia Commons.

Klippare: Emanuel Lehtonen