Vikingatidens människor trodde på ett oundvikligt slut – Ragnarök – där världen skulle förgås i eld, mörker och kaos, för att därefter återfödas i en ny skepnad. Men den verkliga omvandlingen var en långsam och genomgripande process som lade grunden för medeltiden.
På 1100-talet ersattes vikingatidens resor, härjningar och kulturella utbyten av en verklighet där världen i allt högre grad kom till Skandinavien. Korståg, nya ekonomiska system, stadsbildningar och kyrklig expansion förändrade människors liv, samhällsorganisation och tankevärld. Forntiden undanträngdes av kristna och kontinentala influenser.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen Anna Lihammar och Ted Hesselbom, chef vid Sigtuna museum. De är aktuella med boken Ragnarök – vikingatidens slut och det som kom efteråt.
Vikingatiden hade varit en period av kraftfull expansion för de skandinaviska folken. De hade rest över haven, bedrivit handel, plundrat och etablerat sig i fjärran länder. Men under 1100-talet skedde en fundamental förändring i Skandinaviens relation till omvärlden. Nu var det inte längre bara skandinaverna som reste ut – världen kom till Skandinavien. Nya idéer, kulturella strömningar och religiösa influenser från kontinenten svepte över Norden och utmanade de traditionella samhällsstrukturerna.
Kristendomens införande medförde nya maktstrukturer där kungamakten stärktes genom kyrkans stöd. Biskopar och ärkebiskopar blev inflytelserika aktörer i det nya samhällsbygget, och katedralbyggen som det i Lund blev både religiösa och politiska markörer.
1100-talet var en tid av stora motsättningar och omvälvningar. Gamla traditioner och invanda mönster utmanades, och nya sociala, ekonomiska och kulturella former växte fram. Politiska intriger, religiös fanatism och ekonomiska intressen skapade våldsamma konflikter – men öppnade också upp för nya möjligheter och framsteg.
Det kristna Europa genomgick en intensiv omvandlingsprocess. Kyrkan kämpade för att definiera sin roll och sina maktanspråk gentemot den politiska ledningen, och nya religiösa rörelser och läror spreds över kontinenten. Korstågen mot de muslimska rikena i Mellanöstern engagerade hela samhällen och påverkade européernas syn på både främmande kulturer och sin egen identitet.
Människor började i allt större utsträckning se sig själva som individer, vilket bröt med det kollektiva och rituellt bundna samhälle som präglade vikingatiden. Kyrkan spelade en central roll i denna process – inte bara genom sina dogmer utan också genom att organisera samhällets institutioner.
Städer som Sigtuna och handelshus på Gotland blev symboler för den nya tiden. En ny penningekonomi växte fram där social status inte längre var knuten till gåvor, gästfrihet och ritualer, utan till monetära transaktioner, köpmannaskap och skriftliga kontrakt. Denna förändring innebar inte bara nya sätt att handla – den omformade i grunden relationerna mellan människor. Ägande, skuld, rättvisa och arv började dokumenteras skriftligt, vilket ledde till en helt ny syn på tid, ansvar och individualitet.
Bild: Lunds domkyrka började byggas efter att staden år 1103 blivit ärkebiskopssäte för hela Norden. Som religiöst centrum behövde Lund en storslagen katedral som motsvarade dess nya roll. Kryptan i Lunds domkyrka, invigd 1123, är en av Sveriges äldsta bevarade kyrkointeriörer. Den romanska stilen präglar rummet med pelare, där en bär den legendariska Jätten Finn som enligt sägnen förvandlades till sten. Kryptan har behållit sin medeltida karaktär sedan 1100-talet.
Bildkälla: Wikipedia – Lunds domkyrka, kryptan, fotograf: Marianne58 – Eget arbete, licens: CC BY-SA 3.0
Musik: Breves dies hominis av antingen Léonin eller Pérotin. Framförd live och inspelad av Makemi. Wikimedia Commons – Public Domain
Lyssna också på Lunds tidiga storhetstid: danska vikingakungar och kyrkligt centrum.
Klippare: Emanuel Lehtonen
