Om hellenismen hade en huvudstad var det Alexandria, de ptolemaiska härskarnas metropol i norra Egypten. Här grundades en vetenskaplig akademi som i hundratals år utgjorde ett centrum för den lärda världen, och inte långt därifrån byggdes ett gigantiskt bibliotek.
Under tre århundraden, från Alexander den stores segerrika fälttåg till romarnas erövring av Kleopatras Egypten, präglades Medelhavsvärlden och en stor del av Främre Orienten av en blandkultur som vi brukar kalla hellenism. Det var en av de mest intellektuellt fruktbara epokerna i världshistorien, då impulser och tankar från Europa, Nordafrika, Västasien och till och med Indien möttes och påverkade varandra. Historien tog stora kliv framåt.
Välståndet i Alexandria, vars härskare parasiterade på den bördiga Nildalen genom skatteväsendet, blev legendariskt redan under antiken. Här vistades Arkimedes, Eratosthenes, Euklides, Heron och andra vetenskapsmän, genier vars uppfinningar och resonemang ibland var hundratals eller rentav tusentals år före sin tid. Man konstaterade att jorden kretsar kring solen och räknade ut ekvatorns omkrets med beundransvärd precision.
I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den hellenistiska epoken och om den lärda värld som blomstrade i Alexandria.
Bild: Konstnärlig återgivning av biblioteket i Alexandria, baserad på några arkeologiska bevis. O. Von Corven – Tolzmann, Don Heinrich; Alfred Hessel och Reuben Peiss. Mänsklighetens minne. New Castle, DE: Oak Knoll Press, 2001, Wikipedia, Public Domain.
Klippare: Aron Schuurman
Producent: Urban Lindstedt