Trettioåriga kriget

Historia Nu 17: 30-åriga krigets mänskliga kostnader

I år är det 400 år sedan trettioåriga kriget bröt ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tyskland och de svenskar som blev utskriva till krigstjänst.

Trettioåriga kriget var ett religionskrig mellan katoliker och protestanter som främst utspelades på tysk mark. Men det handlade också om en rad maktstrider mellan den habsburgska kejsaren och tyska furstar, den spanska monarkin och Nederländerna samt Frankrike och Habsburg.

Reformationen som inleddes i början av 1500-talet hade splittrat det tidigare religiöst enhetliga Västeuropa. Men det fanns också maktpolitiska ambitioner bakom den religiösa manteln.

När den katolska habsburgska kejsaren hotade de bömiska protestanterna religionsfrihet slängde en folkmassa år 1618 ut kejsarens ämbetsmän ut genom ett fönster i Prag. Det trettioåriga kriget var ett faktum.

Kriget som pågick under 30 år på främst tysk mark innebar ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen. I stora områden försvann över 60 procent av befolkningen pga kriget. I krigets värst drabbade områden kunde en ryttare rida i timmar utan att stöta något mänskligt liv.

I Sverige var en utskrivning till militären i det närmaste en dödsdom. Få svenska och finska soldater återvände hem från trettioåriga kriget.

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarhögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Han är författare till ett stort antal historiska böcker, han är huvudförfattare till Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648.

Svenskarna som kändes sig hotade av den habsburska kejsarens maktambitioner runt Östersjön gick med i kriget år 1630. Det var också under kriget som den svenska monarken Gustav II Adolf dog i dimman i Lützen.

Vid slutet på det 30-åriga kriget med den Westfaliska freden närmar sig Sverige höjdpunkten för den svenska stormaktstiden. En stormaktstid som hade stora negativa konsekvenser för befolkningen.

Karl XII

Historia Nu 11: Den gåtfulle Karl XII:s största misstag

Den 30 november i år är det 300 år sedan Karl XII dog av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.

Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.

Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring.

På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.

I podcasten Historia Nu intervjuar programledare Urban Lindstedt författaren Bengt Liljegren som är lärare och historiker. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).

 

Lyssna hos Soundcloud.

Lyssna hos Acast

Lyssna hos Itunes

 

Karl XII levde 18 år i fält

Den gåtfulle Karl XII tillbringade hela sitt vuxna liv i fält från 18-års ålder till hans död i Norge vid 36-års ålder. Han är en av de sista kungarna som ledde trupper i fält, vilket också är en av anledningarna att hans mannar var beredd att följa honom ända ner till Turkiet, när fälttågen stötte på patrull.

Stormakten Sverige var en anomilitet där svenskarna slogs i en all för hög viktklass i förhållande till befolkning och landets resurser. Det är tveksamt om någon kung hade kunnat behålla stormakten i längden. Men en mindre envis och strategiskt smartare kung än Karl XII hade nog sluppit att kriga i 18 år. Hade han slutit fred i ett tidigt skede i skede av kriget hade utgången blivit annorlunda. Hundratusentals svenskar dog i Karl XII:s långa krig.

Tre av Karl XII:s beslut efter de inledande framgångarna har blivit omdiskuterade:

  • Kungens beslut att efter segern vid Düna 1701 föra krig under fem år i Polen för att krossa kung August.
  • Den svenska härens marschriktning mot Moskva efter det att August besegrats och avsatts.
  • Kungens kvardröjande i det osmanska riket under fem år efter det att den svenska hären besegrats vid Poltava och kapitulerat vid Perevolotjna 1709.

Samtidigt var Karl XII mycket intresserad av vetenskap – särskilt matematik. Om han hade regerat under en fredligare period hade nog bilden av krigarkonungen varit annorlunda. Istället slutade det med en kula i Norge och vi fick aldrig veta vilken kung Karl XII blivit i fredstid.