Civilförsvarsövning i Stockholm 1957

MH-podden 2: Därför byggde Sverige näst mest skyddsrum i världen

Det svenska civilförsvaret var i hemlighet modellerat efter nazitysklands civilförsvarsorganisation och studier på plats vid bombningar i Barcelona under spanska inbördeskriget. Sverige som saknade erfarenheter av bombkrig blev besatta av skyddsrum. Sverige kommer två i världen efter Schweiz på att bygga skyddsrum.

Få länder i världen har spenderat så mycket pengar på skyddsrum och civilförsvar som Sverige. Cirka 65 000 skyddsrum, med täckningsgrad på 70 procent av befolkningen, hänger kvar sedan 1900-talet i de svenska stadsmiljöerna. För ett neutralt och sedermera alliansfritt land, långt utanför händelsernas mitt kan detta anses vara ganska anmärkningsvärt. Men hur gick det till?

I det andra avsnittet av militärhistoriepodden tar historieprofessorn Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved sig an frågan om hur Sverige blev ett av världens mest militariserade länder under 1900-talet.

Under mellankrigstiden när luftstridskrafter blev standard i stormakternas arsenaler gjordes den civil-militära relationen om i grunden. Civilisten, som tidigare fått stå ut med krigets fasor i form av andrahandseffekter såsom svält och sjukdomar, fick nu se sig själva stå vid främsta linjen. De nya flygplanen och deras bomber hade nu möjligheten att flyga långt över fiendens positioner, över skyddande vatten och bergspass för att sedan släppa sin last direkt på urbana centra. Det moderna, industriella kriget, fick nu en ny geografi.

För en socialdemokratisk regeringen som under mellankrigstiden såg få möjligheter att hävda sig mot världens stormakter, och som dessutom gjort politisk karriär på att framhäva möjligheterna till en pacifistisk framtid, blev frågan om luftskydd en komplicerad fråga. Krigets nya vertikala dimension krävde handling, de civila behövde en ny sorts skydd. Men hur kan en så uppenbart militariserande aktivitet som luftskydd i landets alla städer genomföras, utan att understödja paramilitära rörelser och revolutionära politiska tendenser i samhället?

Mitt emellan dessa två problemkomplex föddes det svenska skyddsrumsprogrammet. Å ena sidan rusade teknikutvecklingen framåt i Tyskland, Sovjet, Storbritannien, Italien och Frankrike och forcerade motdrag från ett Sverige på defensiven, samtidigt hade starka anti-militaristiska krafter medvind i svensk politik och krävde avrustning. För att lansera stora politiskt luftskyddsåtgärder krävdes en teknisk lösning som kunde förena neutrala och passiva symbolvärden med ett övertygande och starkt skydd.

Berlinmuren

Historia Nu 58: Berlinmuren – kalla krigets främsta symbol

Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.

Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.

I avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken ”Kanslern som kom in från kylan” där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.

På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.

Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989.  Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.

Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.

28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.

Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.

Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a  Creative Commons License.