Winston Churchill

Historia Nu 44: När Winston Churchill räddade världen

Winston Churchill (1874-1965) utnämning till marinminister 1939 måste vara världshistoriens största politiska comeback. Den möjliggjordes av att Churchill tidigt varnat för Hitler när den politiska majoriteten ville har fred till nästa vilket pris som helst.

När andra världskriget bröt ut öppnade det för Churchills återkomst till politikens högsta ämbeten i Storbritannien. Kriget ökade hans livskänsla och han tog sig an arbetet som marinminister med energi och entusiasm.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

Trots att han vara medansvarig för en misslyckad operation att ockupera Norge för att förhindra svensk malmexport till Tyskland blev fiaskot biljetten till premiärministerposten. Något han strävat efter sedan unga år.

Churchill var den enda ledare som kunde vinna bred uppslutning och bildade i maj 1940 en samlingsregering, i vilken även liberaler och arbetarpartiet ingick. Det enda löfte Churchill kunde ge var en tid av ”blod och möda, svett och tårar”. Hans tal till nationen och världen under kriget satte tonen för det brittiska motståndet mot Hitlertyskland.

Trots Winston Churchills många fel, brister och misstag under andra världskriget går det inte att bortse från hans centrala betydelse för att Storbritannien inte dukade under av trycket från den oövervinnliga tyska krigsmaskinen. När andra brittiska regeringsmedlemmar ville förhandla med Hitler vägrade Churchill att böja sig.  Churchills vägran att förhandla med Hitler avgjorde krigets utgång.

I avsnitt 44 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill, samt Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt intresse för Winston Churchill.

Brittiska fallskärmssoldater tillfångatagna av tyskarna vid Arnhem 1944

Historia Nu 18: Arnhem 1944 – ett episkt brittiskt misslyckande

Arnhem 1944 står ut som ett av de allierades största katastrofer i andra världskrigets slutskede. De brittiska och polska fallskärmstrupperna fick betala ett högt pris för de högsta befälens högmod och dumhet.

Den 17 september 1944 inleddes de allierade operation Market Garden som leddes av den brittiska fältmarskalken Bernard Montgomery. Huvudmålet var att säkra bron över floden Rhen vid den holländska staden Arnhem för att underlätta den kommande invasionen av Tyskland.

Operation Market Garden bestod av ett flygburet anfall av brittiska, amerikanska och polska fallskärmstrupper. Målet var att säkra en rad broar över kanaler och floderna Maas, Waal och Rhen.

Slaget om Arnhem blev tyskarnas sista stora seger under andra världskriget. Med tusentals allierade förluster på grund av önsketänkande, rivalitet mellan amerikaner och engelsmän, samt ren och skär dumhet hos de högsta militära befälhavarna.

I Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Antony Beevor som är brittisk militärhistoriker och tidigare officer med internationella bestsellers som Stalingrad och Berlin 1945 på sin meritlista. Han är aktuell med översättningen av sin bok Arnhem – Tysklands sista seger.

 

Grundfelet av att hela operationen stödde sig på en orealistisk plan. Luftlandsättningsområdena låg för långt ifrån de militära målen och de allierade fick aldrig sitt samband att fungera. Dessutom gjorde tyskarna, som blivit grundligt slagna vid Normandie, betydligt bättre motstånd än väntat.

De brittiska marktrupperna som skulle undsätta sina luftburna förtrupper kom inte heller fram pga tyskt motstånd. Därmed beseglades de allierade fallskärmstruppernas öde som också kapitulerade den 27 september.

geheimschriber

Historia Nu 15: Svenska kryptokupper och gestapovänner

När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.

Under andra världskriget byggdes en svensk underrättelsetjänst fram som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik som gick genom svenska telegraftrådar. Knäckandet av G-trafiken är en bedrift i nivå med engelsmännens knäckande av enigma-krypteringen.

Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte uppgifter både om norska motståndsmän och flyktingar.

I podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, om svensk underrättelsetjänst framväxt under andra världskriget. Agrell har bland annat boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Continue reading →