Människan har alltid rest ända från urhemmet i Afrika till jordens alla bebodda hörn. Men turisten som reser för sitt höga nöjes skull är av ett senare datum.
I Egypten kan vi hitta en 3200 år gammal semesterhälsning i en av pyramiderna: ”Visirens skrivare gjorde en utflykt till västra sidan av Memphis för att förnöja sig”. Under romartiden åkte romarna på semester i det klassiska Grekland både för att se på antika ruiner och äta goda musslor.
De nordbor som besökte Rom på 500-talet var knappast turister i dagens mening. Men redan på 1780-talet reste 40 000 engelska turister om året till Rom som var det första stora moderna turistmålet. Den engelska överklassen lockades både av sevärdheterna och de låga priserna i jämförelse med London. Det var en del i utbildningen för unga engelska adelsmän.
Redan tidigt upprörde turismen – Goethe irriterade sig 1786 på souvenirförsäljarna i Venedig.
På 1800-talet blir turismens allt mer bekväm med sov- och restaurangvagnar, kryssningsfartyg och möjligheten att boka rum per telegraf. Första gången ordet turist nämns i Sverige är 1824 – vid Falu koppargruva som än i dag är en stor attraktion.
Men det är först på 1950-talet som allt högre löner i den rikare delen av världen gör det möjligt med massturism. En massturism som när lågprisflyget blev möjlig, i och med flygets avreglering 1997, exploderade.
I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Per J Andersson som bland annat skrivit För den som reser är världen vacker.
