Svenskarna och spriten från 1470 till nutid

Spela avsnitt
Brännvinets historia

Brännvinsdrickande har en speciell plats i vår kulturhistoria. När brännvinet introducerades i Sverige i slutet av medeltiden användes det främst i samband med kruttillverkning och som medicin men ganska snart lärde sig människor att inmundiga den destillerade vätskan.

Det dröjde emellertid ända fram till 1600-talet innan drycken spred sig bland allmogen, men då gjorde den det med besked. Ganska snart började den folkliga brännvinskonsumtionen att uppfattas som ett problem av både kyrkan och staten och under flera hundra år gjorde de vad de kunde för att komma till rätta med de problem som superiet förde med sig. Det var emellertid en kamp som de förde förgäves.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om brännvinets historia i Sverige. Hur gick det till när svenskarna lärde sig dricka sprit? Vilka försök har gjorts för att förvandla svenskarna till ett nyktert folk och finns det verkligen speciella maträtter som kräver dessa drycker?

De första beläggen för brännvinets förekomst i Sverige är från år 1470 och att det var sannolikt var tyska köpmän som tog drycken till landet. Brännvinets huvudsakliga funktion var inte att fungera som dryck utan det användes som läkemedel och vid tillverkning av krut. Det svenska brännvinets vagga stod antagligen i Stockholm där en pulvermakare vid namn Berend fick 4 örtugar för det brännvin han sålt till krut.

Det dröjde inte särskilt länge innan människor insåg att brännvinet kunde användas till annat är krut. I slutet av 1400-talet var man tvungen att lagstifta för att stävja problemet. Det fastslogs att all bränning och försäljning av brännvin utom till kruttillverkning skulle bestraffas med böter. År 1498 fick Corth Flaskedragare emellertid tillåtelse att servera brännvin men bara på det villkor att han försåg stadens kruttillverkare med det brännvin de behövde.

Det verkar som om brännvinsframställning fortfarande under 1500-talet var en stadsföreteelse. Men under det följande århundradet började gods och herrgårdar runt om i landet skaffa sig brännvinspannor och det var nu som brännvinet nådde den stora massan. En viktig förklaring var att det nu var billigare att framställa brännvin än tidigare. I stället för att destillera dyrt vin hade man lärt sig att framställa brännvin av säd. Allmogen skaffade egna brännvinspannor och började bränna för husbehov och samtidigt som brännvinskonsumtionen ökade började drycken att alltmer uppfattas som ett problem. Brännvin blev en vardagsvara som man drack ur speciella skålar men det kunde också intas med sked, som en slags soppa. Det är från soppa som ordet sup härstammar. När potatis senare började användas som råvara vid brännvinstillverkningen ökade konsumtionen ännu mer.

Det säga att det bara är svenskar och finnar som sjunger för att få dricka. Sant eller inte så finns det en tradition i Sverige med så kallade snapsvisor. När började denna och har programledarna några egna favoriter?

Lyssna också på Sveriges bryggeriers historia – utan konkurrensen mot Prippsmonopolet

Bild: Kräftor Kräva Dessa Drycker!, nej-sidans mest kända valaffisch i samband med Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922 är gjord av Albert Engström. Public Domain.

Gäst
Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Mer av denna podcast

Historia Nu
Avsnitt 12
%d bloggare gillar detta: