Göteborg

Historia Nu 27: Göteborgs briljanta historia

Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som ville öppna upp sig västerut. En väl befäst stad i stormaktens västligaste utpost blev en livsnödvändig för landet med stormaktsambitioner. Göteborg blev också en stad präglad av sina utländska invånare och rikedom skapad på handel.

En rad olika städer har anlagts längs Göta älv som Kungahälla, Lödöse och Nya Lödöse. Det första Göteborg som byggdes för en grupp nederländare fick stadsprivilegier 1607, men staden på Hisingen förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. På kungen Gustav II Adolfs order började därför nutidens Göteborg att anläggas 1619 och fick stadsprivilegier 1621.

Nederländare kom att prägla staden under hela 1600-talet. Och redan på 1690-talet fick staden klädestillverkning och blev en ledande stad under frihetstiden. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Det var också i Göteborg som det extremt lönsamma Ostindiska kompaniet grundades 1731 som bedrev handel med Kina.

Kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg, som blev transithamn för den brittiska handeln på Europa. Men efter att Napoleon besegrats vid Waterloo så tömdes Göteborgs hamn från den ena till den andra dagen. Ett nytt kapitel inleddes för staden vid Göta älv.
I avsnitt 27 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Peter Sandberg & ekonomhistorikern och författaren Tomas Andersson som är aktuella med boken Göteborgs historia – Porten mot väst.

Magnus Västerbro skildrar katastrofer

I måndags fick vi reda på vilka böcker är nominerade till årets Augustpriser. Bland facktitlarna hittar vi Magnus Västerbros bok Svälten – Hungeråren som formade Sverige. Författarens namn låter troligtvis extra bekant för Historia Nu-lyssnare – Magnus har nämligen gästat podcasten vid två olika tillfällen!

I avsnitt två, ”Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv”, berättar författaren och journalisten om året då nära hälften av Stockholms befolkning dog av pest. Detta ämne har han tidigare skrivit om i boken Pestens år. I avsnitt 14, ”Sveriges sista svältkatastrof”, pratar han om temat för sin Augustnominerade bok, nämligen de svenska hungeråren 1867-1869.

Varför är katastrofer intressanta?

Det finns en tydlig röd tråd som löper genom båda böckerna och podd-avsnitten. För Magnus Västerbro är katastrofer lite av ett specialområde – det är ett ämne han skildrar med stor kunskap och inlevelseförmåga. I en intervju med tidningen Populär historia diskuterar han intresset för katastrofer, och påpekar att händelser som Stockholms-pesten och hungeråren är ”ett slags stresstest på ett samhälle”. Han menar att katastrofer har en inneboende dramatik som intresserar många.

Men kärnan av det som gör katastrofer till ett så angeläget ämne är hur de kan tydliggöra samhällets maktstrukturer. Under hungersnöden visade sig myndigheterna tveksamma till att hjälpa de fattiga, som drabbades hårdast av alla. Nödhjälpen som väl gavs ut skulle till exempel betalas tillbaka. Kungens attityd inför tragedin blev en symbol för överhetens ointresse och arrogans gentemot människors lidande.

– Katastrofer är intressanta eftersom de berättar mycket om samhället, framför allt människosynen. Det framgår tydligt vilka människor som anses viktiga. Bland annat dröjde Stockholm och myndigheterna länge med hjälpsändningar. Man ansåg att de svältande själva orsakat sin nöd, säger författaren i en intervju för Norrbottens-Kuriren.

Pesten 1710 dödade 22 000 människor. Stockholms myndigheter ignorerade länge rapporter om dödsfall i pest, och resultatet blev en av de värsta katastroferna som drabbat huvudstaden.

Det uppskattas att antalet döda av svält 1867-1869  är mellan 2000 och 10 000. Det var en tid då människor var tvungna att äta barkbröd, en tid då många ansåg att den enda lösningen var att emigrera. Många svenskar sökte sig till Amerika, i jakt på ett bättre liv.

Lyssna på avsnitten med Magnus Västerbro:

Du kan lyssna på Historia Nu via länkarna nedan, eller via podcast-appar som Soundcloud, Acast, Itunes och Spotify.

 

Svälten 1867-69

Historia Nu 14: Sveriges sista svältkatastrof

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.

En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.

Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.

Lyssna hos Soundcloud.

Lyssna hos Acast

Lyssna hos Itunes

Continue reading →

Medeltidens fotboll

Historia Nu 5: Fotbollens våldsamma historia

Den våldsamma folkfotbollen i det medeltida England förbjöds upprepade gånger av kungamakten. Men fotbollen gick inte att tygla förrän på 1800-talet då en bättre organiserad polis satte stopp för gatufotbollen. Tack och lov övervintrade fotbollen på engelska överklasskolor där sporten blev ett medel för att härda överklassens barn.

Fotbollens historia är lång. Det fanns fotbollsliknande spel i Kina 2500 år f.kr – inom tsu chu kunde man både dribbla och sparka bollen genom hål i ett draperi. Latinamerikas azteker hade en bollsport där förlorarna offrades till gudarna.

I det medeltida Europa fanns det exempel på våldsam fotboll i Italien, Frankrike och England. Men det var den medeltida engelska folkfotbollen som utvecklades till dagens fotboll och blev världens största sport.

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idrottshistorikern Åke Jönsson som skrivit ett stort antal idrottshistoriska böcker. Bland annat Fotboll – Hur världens största sport växte fram.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

Continue reading →