Peter den store

Historia Nu 31: Peter den Stores hårda europisering av Ryssland

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks helst med västerlänningar och arrangerade orgiastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli, snarare än att ägna sig åt ålderdomliga hovritualer.

Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.

Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.

Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.

Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.

I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.

Magnus Västerbro skildrar katastrofer

I måndags fick vi reda på vilka böcker är nominerade till årets Augustpriser. Bland facktitlarna hittar vi Magnus Västerbros bok Svälten – Hungeråren som formade Sverige. Författarens namn låter troligtvis extra bekant för Historia Nu-lyssnare – Magnus har nämligen gästat podcasten vid två olika tillfällen!

I avsnitt två, ”Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv”, berättar författaren och journalisten om året då nära hälften av Stockholms befolkning dog av pest. Detta ämne har han tidigare skrivit om i boken Pestens år. I avsnitt 14, ”Sveriges sista svältkatastrof”, pratar han om temat för sin Augustnominerade bok, nämligen de svenska hungeråren 1867-1869.

Varför är katastrofer intressanta?

Det finns en tydlig röd tråd som löper genom båda böckerna och podd-avsnitten. För Magnus Västerbro är katastrofer lite av ett specialområde – det är ett ämne han skildrar med stor kunskap och inlevelseförmåga. I en intervju med tidningen Populär historia diskuterar han intresset för katastrofer, och påpekar att händelser som Stockholms-pesten och hungeråren är ”ett slags stresstest på ett samhälle”. Han menar att katastrofer har en inneboende dramatik som intresserar många.

Men kärnan av det som gör katastrofer till ett så angeläget ämne är hur de kan tydliggöra samhällets maktstrukturer. Under hungersnöden visade sig myndigheterna tveksamma till att hjälpa de fattiga, som drabbades hårdast av alla. Nödhjälpen som väl gavs ut skulle till exempel betalas tillbaka. Kungens attityd inför tragedin blev en symbol för överhetens ointresse och arrogans gentemot människors lidande.

– Katastrofer är intressanta eftersom de berättar mycket om samhället, framför allt människosynen. Det framgår tydligt vilka människor som anses viktiga. Bland annat dröjde Stockholm och myndigheterna länge med hjälpsändningar. Man ansåg att de svältande själva orsakat sin nöd, säger författaren i en intervju för Norrbottens-Kuriren.

Pesten 1710 dödade 22 000 människor. Stockholms myndigheter ignorerade länge rapporter om dödsfall i pest, och resultatet blev en av de värsta katastroferna som drabbat huvudstaden.

Det uppskattas att antalet döda av svält 1867-1869  är mellan 2000 och 10 000. Det var en tid då människor var tvungna att äta barkbröd, en tid då många ansåg att den enda lösningen var att emigrera. Många svenskar sökte sig till Amerika, i jakt på ett bättre liv.

Lyssna på avsnitten med Magnus Västerbro:

Du kan lyssna på Historia Nu via länkarna nedan, eller via podcast-appar som Soundcloud, Acast, Itunes och Spotify.

 

Goethe i Italien

Historia Nu 21: Resandets historia – från forntid till Ryanair

Människan har alltid rest ända från urhemmet i Afrika till jordens alla bebodda hörn. Men turisten som reser för sitt höga nöjes skull är av ett senare datum.

I Egypten kan vi hitta en 3200 år gammal semesterhälsning i en av pyramider:”Visirens skrivare gjorde en utflykt till västra sidan av Memphis för att förnöja sig”.

Under romartiden åkte romarna på semester i det klassiska Grekland både för att se på antika ruiner och äta goda musslor.

De nordbor som besökte Rom på 500-talet var knappast turister i dagens mening. Men redan på 1780-talet reste 40 000 engelska turister om året till Rom som var det första stora moderna turistmålet. Den engelska överklassen lockades både av sevärdheterna och de låga priserna i jämförelse med London. Det var en del i utbildningen för unga engelska adelsmän.

Redan tidigt upprörde turismen – Goethe irriterade sig på 1786 på souvenirförsäljarna i Venedig.

På 1800-talet blir turismens allt mer bekväm med sov- och restaurangvagnar, kryssningsfartyg och möjligheten att boka rum per telegraf. Första gången ordet turist nämns i Sverige är 1824 – vid Falu koppargruva som än i dag är en stor attraktion.

Men det är först på 1950-talet som allt högre löner i den rikare delen av världen gör det möjligt med massturism. En massturism som när lågprisflyget blev möjlig, i och med flygets avreglering 1997, exploderade.

I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Per J Andersson som bland annat skrivit För den som reser är världen vacker.

Karl XII

Historia Nu 11: Den gåtfulle Karl XII:s största misstag

Den 30 november i år är det 300 år sedan Karl XII dog av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.

Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.

Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring.

På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.

I podcasten Historia Nu intervjuar programledare Urban Lindstedt författaren Bengt Liljegren som är lärare och historiker. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).

 

Lyssna hos Soundcloud.

Lyssna hos Acast

Lyssna hos Itunes

 

Karl XII levde 18 år i fält

Den gåtfulle Karl XII tillbringade hela sitt vuxna liv i fält från 18-års ålder till hans död i Norge vid 36-års ålder. Han är en av de sista kungarna som ledde trupper i fält, vilket också är en av anledningarna att hans mannar var beredd att följa honom ända ner till Turkiet, när fälttågen stötte på patrull.

Stormakten Sverige var en anomilitet där svenskarna slogs i en all för hög viktklass i förhållande till befolkning och landets resurser. Det är tveksamt om någon kung hade kunnat behålla stormakten i längden. Men en mindre envis och strategiskt smartare kung än Karl XII hade nog sluppit att kriga i 18 år. Hade han slutit fred i ett tidigt skede i skede av kriget hade utgången blivit annorlunda. Hundratusentals svenskar dog i Karl XII:s långa krig.

Tre av Karl XII:s beslut efter de inledande framgångarna har blivit omdiskuterade:

  • Kungens beslut att efter segern vid Düna 1701 föra krig under fem år i Polen för att krossa kung August.
  • Den svenska härens marschriktning mot Moskva efter det att August besegrats och avsatts.
  • Kungens kvardröjande i det osmanska riket under fem år efter det att den svenska hären besegrats vid Poltava och kapitulerat vid Perevolotjna 1709.

Samtidigt var Karl XII mycket intresserad av vetenskap – särskilt matematik. Om han hade regerat under en fredligare period hade nog bilden av krigarkonungen varit annorlunda. Istället slutade det med en kula i Norge och vi fick aldrig veta vilken kung Karl XII blivit i fredstid.

 

Pestoffer begravs

Historia Nu 2: Pesten år 1710 dödade 22 000 stockholmare

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.

I det längsta ignorerade Stockholms myndigheter rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.

I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.

Lyssna hos Soundcloud

Lyssna hos Acast  

Lyssna hos Itunes 

 

Continue reading →