Krigsförsörjning

Militärhistoriepodden 4: Soldaternas försörjning satte ramarna för krig och politik

De bördiga, rika och tätbefolkade områdena i norra Frankrike och Flandern tillsammans med norra Italien erbjöd goda möjligheter att försörja en marscherande armé. Krigen kom samtidigt att styras i den riktning där det var enklast att underhålla en armé. Därför satte underhållet i stor utsträckning ramarna för utrikespolitiken, i stor utsträckning eftersom krig var det mest verksamma utrikespolitiska instrumentet för Europas monarker från 1500-talet till 1800-talet.

Under den förindustriella perioden i historien var underhållet av trupperna en stor utmaning. Krigföring är omöjlig utan att soldaterna får mat, dryck och värme. Till detta kan läggas alla transporter av förnödenheter, materiel och ammunition. Att förflytta en armé på tiotusentals man med tillhörande svans av civila genom eget eller fientligt område ställde mycket stora krav på organisation och tillgång på mat, foder, fordon, hästar och inkvarteringsmöjligheter.

I avsnitt fyra av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt, professor i historia, och Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria, hur det var möjligt att underhålla en armé. Vad åt soldaterna i fält? Hur mycket åt soldater och hästar?

Diskussionen handlar även om hur underhållet påverkade och styrde krigföringen. I stora drag går det att säga att möjligheterna att försörja och transportera arméerna innebar att vissa delar av Europa mer ofta än andra blev krigsområden.

Under den tidsperiod vi talar om gick utvecklingen mot allt större arméer som krävde allt större resurser. De stater som fanns i Europa tvingades att förbättra sin byråkrati för att kunna möta krigens nya krav. Ibland talar men om en ”militär revolution”.

I takt med att arméerna blev större krävdes bättre organisation av försörjningen. Plundring som tillämpats under medeltiden fungerade inte längre. Underhållsmetoderna förändrades och förfinades samtidigt som krigföringen påverkades mot belägringskrigföring. En skicklig härförare var inte bara en god taktiker på slagfältet utan lika mycket en god administratör av arméns underhåll. Kanske var det främst det som utmärkte ledare som hertigen av Marlborough, Gustav II Adolf och Fredrick den store.

Även det civila samhället drogs in i krigföringen genom arméernas behov av förnödenheter, transporter och inkvartering. En viktig insikt är att det är i detta sammanhang vi finner krigets största konsekvenser. Det är i de marscherande arméernas fotspår som vi ska leta efter krigets följder för det civila samhället – inte på slagfälten.

Bild: Soldater plundrar en gård under trettioåriga kriget av Sebastiaen Vrancx, Deutsches Historisches Museum 2. The Bridgeman Art Library, Object 292256, public domain

Vattenprov vid häxprocesser

Historia Nu 81: Dödlig ryktesspridning i trolldomsmålens tid

När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvinnor och två män att ligga bakom.

Efter hårda förhör med tortyr och det förnedrande vattenprovet där alla som flöt på vattnet ansågs vara skyldiga dömdes de utpekade till döden och avrättades i april 1670. Händelsen var en av flera trolldomsrättegångar i Bohuslän, som hade startats med att Anna i Holta i juni 1669 anklagats för att gjort Sören Murmästare impotent med trolldom.

I avsnitt 81 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet och författare till boken En förtrollad värld – Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669-1672.

Redan på 1450-talet inleddes de första häxprocesserna i Europa. Svårast drabbades Tyskland av trolldomsprocesserna. Under perioden 1560-1660 beräknas 30 000-35 000 ha avrättats i trolldomsrättegångar i Europa. Framförallt kvinnor drabbades även om det fanns regionala skillnader.

I Sverige kulminerade trolldomsrättegångarna med närmast obligatoriskt fällande domar och avrättningar runt 1668-1676.  De största häxprocesserna skedde i Dalarna, Norrland och Stockholm. Efter ett utpekande fälldes nästa alla anklagade efter långa plågsamma förhör med tortyr och vattenprov. Vittnesmål från barn var vanliga och små samhällen revs sönder när väl en person utpekats att i förbund med djävulen utövat trolldom.

En förutsättning för att de otroliga trolldomsberättelserna med måltider med djävulen, byte av skepnad från människa till djur och färder till Blåkulla skulle kunna ligga till grund för hundratals dödsdomar var att människorna såg på sin omvärlds som magisk. Djupt religiösa fanns det ändå utrymme för en stark tro på magi och olika form av onda väsen.

Musik: Voices In The Dark, Storyblocks Audio

Bild: Vattenprovet, anonymt träsnitt, Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn

Stormaktens födelse

Historia Nu 78: Gustav II Adolf kickstartade den svenska stormaktstiden

Den svenska stormaktstiden varade i drygt hundra år. En tid som präglades av ständiga krig, höga skatter och stora umbärande för folket. När Sverige var som störst vid freden i Roskilde år 1658 var Östersjön nästan förvandlad till ett svenskt innanhav. 56 år senare var Sverige reducerat till dagens Sverige, Finland och Svenska Pommern.

Stormaktstidens start brukar dateras till år 1611 när Gustav II Adolf blev kung och avslutas när Karl XII dör i Norge 1718. Inflytandet över Östersjön låg i vågskålen när den geopolitiskt okunnige 17-åriga Gustav II Adolf besteg tronen.

I avsnitt 78 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Stormakten växer fram som utkommer på Historiska Media.

Stormaktstiden var också en tid när statsförvaltningen utvecklades till en av de mest effektiva i världen. Krigen krävdes stora förändringar. Det är nu kyrkobokföringen införs för att staten ska kunna hålla koll på alla stridsdugliga män. Behovet av ökade skatteintäkter drev på utvecklandet av näringsliv och handel. Postväsendet inrättades och vägnätet rustades upp, vilket underlättade kontakter och samordning i det växande riket.

Sverige saknade egentligen en befolkning som kunde bära ambitionen att vara en stormakt. Därför blev man beroende av stora subsider från europeiska stormakter. År 1625 var befolkningen 1,1 miljoner (varav 0,3 i den finländska riksdelen) för att 1721 öka till 1,5 miljoner invånare, då med Skåne, Blekinge, Halland och Jämtland medräknade.

Att Sverige reducerades till en liten spillra i jämförelse med stormakten är den smala lycka som gjort det möjligt för Sverige att leva i fred i över 200 år.

Musik: JS Bach: Toccata And Fugue In D Minor,  Storyblocks Audio

Bild: Slaget vid Breitenfeld av Johann Walter, Wikipedia.

Posten i Stormaktssverige

Historia Nu 70: Postbondens unika roll i Stormaktssverige

För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befodra brev enligt ett statfettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

I avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor – Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.

I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.

1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten.

Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet.

I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bönder längs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hjälp skulle postbönderna ha ett antal drängar som sprang med postsäcken till nästa postbonde. På det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem längs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad.

Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) – Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks Audio

Bild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: ”Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter”. Fotografi efter original i Berlins Postmuseum.

Skånska kriget

Historia Nu 67: Kriget som avgjorde Skånes framtid

Danmark och Sverige var rivalerna som under århundraden slogs om herraväldet i Norden.  Skånska kriget inleddes i september år 1675 efter att danskarna tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Danskarna ville återta Skåne, Blekinge och Halland som landet förlorat vid freden i Roskilde år 1658.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

Skånska kriget såg den 4 december 1676 det blodigaste slaget Sverige upplevt med Slaget vid Lund där hälften av de stridande stupande. Landskapen förrödes av krigen där reguljära förband, friskyttar och snapphanar mötte varandra i regelrätta slag och klassisk gerillakrigsföring. Största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.

I det 67:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmös museer och Stadsarkivet samt författare till två böcker om Skånska kriget.

En uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som kämpade såväl i militärt organiserade friskyttekompanier som i små grupper eller på egen hand. Svenskarna sökte på alla sätt komma tillrätta med snapphanerörelsen med omväxlande drakoniska straff och amnestiplakat, och snapphanarnas betydelse avtog starkt mot slutet av kriget.

Avgörande för krigets utgång var inte de svenska militära framgångarna i Skåne. Det dansk–svenska kriget var en del av ett stort europeiskt krig mellan å ena sidan Frankrike, som var Sveriges allierade, och å den andra en koalition mellan Nederländerna, Spanien, den tysk–romerske kejsaren och bl.a. Brandenburg och Danmark. Med början i augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta motståndare, och plötsligt var därmed Danmark jämte Brandenburg isolerat, och Danmark tvingades sluta fred utan några vinster. Fredsslutet skedde först i Fontainebleau och sedan i Lund, där samtidigt ett svensk–danskt förbund ingicks 1679. Därmed var Skånes framtid avgjord.

Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke.

Musik: Storyblocks Audio

New Yorks historia

Historia Nu 62: New Yorks historia

År 1626 köpte nederländaren Peter Minuit södra Manhattan av indianerna för lite krimskrams och grundade kolonin Nieuw Amsterdam. 1664 övertogs kolonin av England och fick då namnet New York.

Till att börja med växte New York långsamt, men staden kom att utvecklas till USA:s kommersiella centrum. Under åren 1785 till 1790 var New York huvudstad i USA. Vid denna tid hade staden cirka 30 000 invånare och var den största i Nordamerika. Denna siffra dubblerades sedan ungefär vart tionde år.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

Kraftig immigration gjorde New York till en mångkulturell stad. Under 1840-talet många människor från Irland och Tyskland, senare från Syd- och Östeuropa med ett stort judiskt inslag och under 1900-talet många svarta och spansktalande, främst från Puerto Rico.

I veckans sommarspecial lyssnar vi på Henrik Berggrens kortljudbok Historiska New York från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Fredrik Bergling. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.

Musik: New York Jazz Loop av FoolBoyMedia under Creative Commons, attribution non commercial licens.

Skamstock vid Skottvångs gruva i Södermanland.

Historia Nu 60: Brott och straff under stormaktstiden

Människorna på 1600-talet var på många sätt lika oss men ändå så annorlunda. Rättsprotokoll från den tiden blir titthål tillbaka i historian när otrohet var belagt med dödsstraff, men där försupna präster kunde supa, tafsa och hora i årtionden utan några större konsekvenser.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

Under stormaktstiden fortsatte vanliga människor att leva sina liv i socknar och småstäder samtidigt som kungamakten stärktes och Sverige blev en europeisk stormakt. En mycket blygsam befolkningsutvecklingen under 1600-talets första hälft talar sitt eget språk om umbäranden och svält.

I avsnitt 60 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med den prisbelönte historikern Annika Sandén, verksam vid Stockholms universitet om brott och straff på 1600-talet.

Lagarna var drakoniska på 1600-talet med dödsstraff för hor och upprepade stölder. Även förvisning var ett mycket allvarligt straff eftersom det utradera människans möjligheter till försörjning. Samtidigt omvandlades ofta dödstraff i lägre instanser till dryga böter i hovrätterna. Borgarna och bönderna som befolkade de lägre domstolarna drog sig också för att verkligen utdöma de hårdaste straffen.

Möjligheten att frias genom att samla 12 edgärdsvittnen som kunde tala för den åtalades heder gav välsituerade större möjligheter än exempelvis kvinnor utan man eller far.  Men i Annika Sandéns bok Missdådare – Brott och människoöden i Sverige omkring 1600 kan vi läsa hur notoriska horkarlar eller kvinnor i utkanten av samhället till slut inte kan undkomma det hårdaste straffet.

Musik: Bach Organ Works: Trio Sonatas av James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License.

Bild: Skamstock vid Skottvångs gruva i Södermanland. Av Raphael Saulus, Public Domain.

Helvete

Historia Nu 49: Dubbelt hor och giftmod i Hälsta

På i slutet av 1600-talet var sex ingen privatsak. Samhället straffade otrohet mellan gifta med döden. Och Hälsta, utanför dagens Hallstahammar i Västmanland, tycks varit en tummelplats för sex och brott.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

I utförliga rättegångsprotokoll från 1685 från Snevringes häradsrätt får vi möjlighet att ta del av en mörk historia om otrohet, mordförsök och gamla familjefejder. Bondmoran Anna Persdotter anklagas inte bara för att ha försökt giftmörda sin man Johan Johansson med arsenik, utan att ha bedrivit hor med drängen Anders och flera andra män.

Det är pigan Brita Johansdotter som anklagar sin tidigare husmor. Misstankarna uppstod när husmodern bad pigan att inte diska upp ett ölstop. Då upptäckte Brita tre små smulor. Efter frågor om smulorna rykte Anna stopet ur händerna på pigan.

Under 1600-talet fanns Moses lag från gamla testamentet som appendix till lagboken. Därmed kunde människorna dömas till döden för otrohet, men också för att ha slagit sin far. De flesta benådades dock i högre instanser.

I 49 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledarem Urban Lindstedt med historikerna Karin Hassan Janssons och Jonas Lindström om deras bok Horet i Hälsta som lyfter fram ett bortglömt rättsfall från stormaktstiden som fungerar som en tidsmaskin tillbaka till en värld där äktenskapsbrott bestraffades med döden.

Bild: Hortus Deliciarum, public domain. https://sv.wikipedia.org/wiki/Helvete

Musiken som inleder är Bach BWW 565: Toccata and Fugue in D Minor by James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License.

rådbråkning

Historia Nu 24: Bödlarna – historiens föraktade skuggfigurer

Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad.

När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas.

Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde.

I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd.

Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet.

Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt.

I podcasten Historia nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén är historiker vid Stockholms universitet som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal.

Trettioåriga kriget

Historia Nu 17: 30-åriga krigets mänskliga kostnader

I år är det 400 år sedan trettioåriga kriget bröt ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tyskland och de svenskar som blev utskriva till krigstjänst.

Trettioåriga kriget var ett religionskrig mellan katoliker och protestanter som främst utspelades på tysk mark. Men det handlade också om en rad maktstrider mellan den habsburgska kejsaren och tyska furstar, den spanska monarkin och Nederländerna samt Frankrike och Habsburg.

Reformationen som inleddes i början av 1500-talet hade splittrat det tidigare religiöst enhetliga Västeuropa. Men det fanns också maktpolitiska ambitioner bakom den religiösa manteln.

När den katolska habsburgska kejsaren hotade de bömiska protestanterna religionsfrihet slängde en folkmassa år 1618 ut kejsarens ämbetsmän ut genom ett fönster i Prag. Det trettioåriga kriget var ett faktum.

Kriget som pågick under 30 år på främst tysk mark innebar ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen. I stora områden försvann över 60 procent av befolkningen pga kriget. I krigets värst drabbade områden kunde en ryttare rida i timmar utan att stöta något mänskligt liv.

I Sverige var en utskrivning till militären i det närmaste en dödsdom. Få svenska och finska soldater återvände hem från trettioåriga kriget.

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarhögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Han är författare till ett stort antal historiska böcker, han är huvudförfattare till Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648.

Svenskarna som kändes sig hotade av den habsburska kejsarens maktambitioner runt Östersjön gick med i kriget år 1630. Det var också under kriget som den svenska monarken Gustav II Adolf dog i dimman i Lützen.

Vid slutet på det 30-åriga kriget med den Westfaliska freden närmar sig Sverige höjdpunkten för den svenska stormaktstiden. En stormaktstid som hade stora negativa konsekvenser för befolkningen.