Regalskeppet Kronan

Historia Nu 72: Regalskeppet Kronans undergång

Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet.

Det var ett kaotiskt sjöslag mellan den svenska och dansk-nederländska flottan under Skånska kriget, som satte den svenska flottans brister i blixtbelysning. Missförstånd och bristfällig ledning gjorde att Kronan kantrade och exploderade när det egna krutförrådet antändes av en lykta i kaoset.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

I avsnitt 72 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och marinarkeologen Lars Einarsson som har varit projektledare för utgrävningen av regalskeppet Kronan sedan 1983 och har också skrivit boken Regalskeppet Kronan – Historia och arkeologi ur djupet.

Regalskeppet Kronan var ett av världens största skepp. Det byggdes för att manifestera Stormaktens makt och ära. Därför var det en katastrof av astronomiska proportioner när Kronan gick under tillsammans med flottans högsta befäl amiral Lorentz Creutz redan i inledningen av slaget vid Öland.

Regalskepp är benämning för de största skeppen inom svenska örlogsflottan. Regalskepp gavs oftast namn efter riksregalierna som exempelvis Äpplet, Svärdet, Nyckeln, Kronan och Vasa.

Regalskeppet Kronan (III) som gick av staplen den 31 juli 1668 var ett av samtidens största krigsskepp på 2300 ton och bestyckad med 126 kanoner. Kronan byggdes för att utstråla makt och styrka mer än av militärstrategiska skäl. Det kom också att mest ligga för ankare under sin livstid.  

Undergången blev ett tydligt bevis på den svenska flottans usla skick när skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Att flottan leddes av civilisten Lorentz Creutz som, saknade förtroende hos officerarna, bidrog starkt till katastrofen.

Bild: Målning av Claus Møinichen från 1686, på Frederiksborgs slott, som visar hur Kronans exploderar samtidigt som hon kantrar. Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.

Musik: Rhythm and melody combo 3, Soundblock Audio

Historia Nu 71: Sockenbarnet August Theodors livsresa i det moderna Sverige

August Theodor Blomqvist (1854–1941) blev som 6-åring föräldralös år 1860 i Ulvsunda utanför Stockholm. Som sockenbarn hamnade han ute på Lovö i skuggan av Drottningholms slott. Han auktioneras inte ut till lägstbjudande, men tvingas ändå byta hem vid flera tillfällen.

August är en obemärkt man som får en svår start när bägge föräldrarna dör, men som ändå med tiden skapar en egen familj och blir en duktig smed med egen verksamhet. Genom Augusts livsresa kan förstå de stora samhällsförändringar som Sverige genomgick från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

I avsnitt 71 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms universitet och Rolf Lind, samhällsvetare som är barnbarnsbarn till August Theodor.  De har tillsammans skrivit boken Spår av ett liv – En berättelse om sockenbarnet August Theodor och hans samtid.

Ända in på 1900-talet fick tvingades föräldralösa barn att flytta runt mellan olika hem som fick en mindre ersättning från socknen. Barnen kunde auktioneras ut till den som mot lägst ersättning tog emot barnen. Detta skedde i en tid när många föräldrar dog tidigt av sjukdomar, olyckor och umbäranden. I kyrkböckerna är det ett betydande antal barn som noteras som föräldralösa.

Först 1918 förbjöds bruket att auktionera ut barn till lägstbjudande eller att fattiga och föräldralösa tvingades bo i tur och ordning en kortare tid hos bönder inom ett område.

Sveriges kändaste sockenbarn är nobelpristagaren Harry Martinsson som skrev som sin hårda barndom i Nässlorna blomma utgiven år 1935. Många har gripits av Harry Martinssons öde att auktioneras ut efter att fadern dött och modern emigrerat till Kalifornien.

Men August Theodor Blomqvist öde låter oss förstå att sockenbarnets öde inte alltid var nattsvart. August fick lära sig smedyrket som gjorde att han med tiden kunde starta en egen verksamhet. Han gifte sig och fick fyra barn

Boken är exempel på en forskningsinriktning inom historieämnet som har rönt allt större uppmärksamhet under senare år: mikrohistoria.

Musik: Skräplandschottis, Michael Caplin, Creativa Commons.

Posten i Stormaktssverige

Historia Nu 70: Postbondens unika roll i Stormaktssverige

För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befodra brev enligt ett statfettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Itunes

Lyssna på Acast

Lyssna på Soundcloud

Lyssna på Google Podcasts

I avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor – Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.

I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.

1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten.

Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet.

I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bönder längs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hjälp skulle postbönderna ha ett antal drängar som sprang med postsäcken till nästa postbonde. På det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem längs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad.

Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) – Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks Audio

Bild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: ”Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter”. Fotografi efter original i Berlins Postmuseum.