Peter den store

Historia Nu 31: Peter den Stores hårda europisering av Ryssland

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks helst med västerlänningar och arrangerade orgiastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli, snarare än att ägna sig åt ålderdomliga hovritualer.

Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.

Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.

Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.

Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.

I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.

Historia Nu 30: Första världskrigets bombkrig mer skräck än död

Under första världskriget utvecklades luftkriget där mindre jaktplan anföll varandra till att innefatta bombning av civilbefolkningen. Den första blitzen utfördes av zepelinare. Huvudmålet för tyskarnas bombkrig blev London som drabbades bombanfall redan i maj 1915.

Första världskriget var det första totala kriget där civila blev legitima mål eftersom de också var resurser i kriget. I den första Blitzen mot London bombade tyska luftskepp, som kunde ta flera ton med bomber, från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.

Den första flygbomben hade kastats från ett litet italienskt flygplan 1911 och framgångsrikt skrämt slag på turkiska trupper i Libyen. När första världskriget bröt ut 1914 var det bara drygt tio år sedan bröderna Wright flugit för första gången i december 1903.

I början av kriget användes flyg främst för spaning, och spaningen blev allt viktigare efterhand eftersom som kavalleri visade sig oanvändbart i skyttegravsmiljö. Piloterna kastade också bomber och granater på militära ställningar. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida insattes luftskepp, zeppelinare, för bombuppdrag främst mot London.

Men det första bombangreppet mot civila skedde den 6 augusti 1914 när en tysk zeppelinare släppte bomber mot forten i Liège i Belgien, men missade och dödade nio civila.

Natten mellan den 19 och den 20 januari 1915 fällde två luftskepp drygt ett ton bomber mot engelska hamnar. Fyra personer dödades, sexton skadades och de materiella skadorna uppgick till ett värde av 7 740 pund.

Den första bomben över London föll 31 maj 1915; under 50-talet zeppelinräder 1915–18 dödades omkring 550 civila. Totalt 115 luftskepp insattes under kriget. Specialkonstruerade bombplan utvecklades efterhand av båda sidor men utnyttjades i första hand taktiskt och frontnära.

Det var först i slutet av kriget som Storbritannien utvecklandet av ett strategiskt tänkande med luftangrepp även på djupet mot motståndarens krigsproduktion. Brittiska bombanfall mot de tyska krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev mer en föraning om framtidens möjligheter än av någon betydelse för att besegra tyskarna 1918.

I avsnitt 30 av podcasten Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har varit redaktör i tidskriften Militär Historia och skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014).