Järtecken

Historia Nu 29: Järtecknen som formade människornas världsbild

En missbildad gris eller en vädersol var i slutet på 1500-talet ett järtecken, eller ett omen, om framtida onda händelser. I väntan på jordens undergång samlade och tolkade präster runt om i Europa olika järtecken.

I ett Sverige, som präglades av luthersk ortodoxi, fick järtecken en stor plats i människornas världsbild. Järtecken är naturfenomen och andra märkliga företeelser som ansågs vara förebud om för onda framtida händelser.

Märkliga fenomen har tolkats i årtusenden, men det fick sin kulmen i Sverige under andra hälften av 1500-talet då tolkningarna blev allt mer apokalyptiska. Den framväxande tryckerikonsten bidrog också till att sprida berättelser om järtecken.

I bibeln finns många exempel på naturfenomen som tecken från gud. Och i en allt mer apokalyptisk syn på världen i slutet på 1500-talet togs himlafenomen, blixtnedslag, missbildade foster och kometer på största allvar. Men även berättelser om skelett som skördade kål om natten fick sin tolkning om framtida händelser. En missbildad gris kunde tolkas som ett förebud om ett påvligt sändebuds besök i Sverige.

Prästen Joen Petri Klint samlade in otaliga historier om järtecken i illustrerad handskrift. Han var en engagerad kyrkohede i Östra Stenby i Östergötaland, som skrev flera böcker och deltog i riksdagen.

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Sofia Gustafsson som är historiker vid Linköpings universitet och aktuell med boken Järtecken – Joen Petri Klint och 1500-talets vidunderliga lutherdom.

Unge WInston Churchill

Historia Nu 28: Ingen lyckades kuva den unge Winston Churchill

Förväntningarna var höga på den unge Winston Winston Churchill (1874-1965) som föddes in den engelska högadeln. Men Winston Churchill var ett besvärligt barn som familj och släkt gärna undvek.

Föräldrarna var knappast närvarande under uppväxtåren och han hade en dålig relation med fadern, den välkända politikern Randolph Churchill, som dog tidigt.

För att förstå hur den bångstyrige och excentriske adelsman kunde bli en gestalt som världens samlades runt när hela den fria världens existens hotades av nazisterna under andra världskriget vill vi diskutera hans unga formativa år.

Han vantrivdes på de public schools han skickades till redan som åttaåring och var redan som barn en självständig och upprorisk natur som vägrade att lära sig antik grekiska och latin. Trots hög intelligens hade han svårt att prestera i skolan och det var först efter flera försök han lyckades han ta sig in på militärhögskolan Sandhurst där han kom att trivas bra.

Winston själv hade tidigt bestämt sig för att bli premiärminister och verkade kunna skaka av sig alla motgångar. Som ung vuxen valde Churchill att leva ett äventyrligt liv som militär och krigskorrespondent på Kuba, i Sudan och senare i boerkriget i Sydafrika.

Winston Churchill, som var brittiska premiärminister under andra världskriget, är världshistoriens femte viktigaste person, om vi får tro Wikipedia som rankat historiska personer utifrån hur lång och länkade deras Wikipediasidor är.

I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.

Göteborg

Historia Nu 27: Göteborgs briljanta historia

Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som ville öppna upp sig västerut. En väl befäst stad i stormaktens västligaste utpost blev en livsnödvändig för landet med stormaktsambitioner. Göteborg blev också en stad präglad av sina utländska invånare och rikedom skapad på handel.

En rad olika städer har anlagts längs Göta älv som Kungahälla, Lödöse och Nya Lödöse. Det första Göteborg som byggdes för en grupp nederländare fick stadsprivilegier 1607, men staden på Hisingen förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. På kungen Gustav II Adolfs order började därför nutidens Göteborg att anläggas 1619 och fick stadsprivilegier 1621.

Nederländare kom att prägla staden under hela 1600-talet. Och redan på 1690-talet fick staden klädestillverkning och blev en ledande stad under frihetstiden. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Det var också i Göteborg som det extremt lönsamma Ostindiska kompaniet grundades 1731 som bedrev handel med Kina.

Kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg, som blev transithamn för den brittiska handeln på Europa. Men efter att Napoleon besegrats vid Waterloo så tömdes Göteborgs hamn från den ena till den andra dagen. Ett nytt kapitel inleddes för staden vid Göta älv.
I avsnitt 27 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Peter Sandberg & ekonomhistorikern och författaren Tomas Andersson som är aktuella med boken Göteborgs historia – Porten mot väst.

100 år sedan första världskrigets slut

Den 11 november 1918, klockan 11 på morgonen, infördes vapenstilleståndet som satte punkt för det fyraåriga första världskriget. De allierade gick ut segrandes, och världen var inte längre densamma. Den 11 november 2018 är det 100 års-jubileum för en av historiens mest avgörande händelser.

Krigets början präglades av optimism och stridsvilja. Konflikten förväntades vara över på några månader. Däremot visade det sig snabbt vara ett extremt tragiskt kapitel i världshistorien, och orsaken till ett stort mänskligt lidande. Nya vapensystem som flygstridskrafter, stridsgas och ubåtar utvecklades och ledde till att flera civila drabbades än i tidigare krig. Under första världskriget mobiliserades över 70 miljoner soldater, och ca 20 miljoner människor dog av direkta krigsorsaker.

Ett avgörande kapitel i världshistorien

Vid krigsslutet var den gamla världen ett minne blott. Det var på många sätt en brytpunkt, en dramatisk inledning på den process som format vår moderna värld. Första världskrigets slut banade vägen för stora politiska förändringar i de berörda länderna. Stora imperier föll, såsom Österrike-Ungern, Osmanska riket och det ryska tsarväldet. Nationernas förbund bildades, och nya stormakter ritade om världskartan. Detta ledde bland annat till att nya stater bildades, exempelvis Tjeckoslovakien, Polen, Jugoslavien och Ungern.

Det första världskrigets slut och följder skapade även förutsättningar som bidrog till andra världskriget. Man kan exempelvis nämna en europeisk nationalism som uppkom ur kriget, upplösningen av imperier och återverkningarna av Tysklands nederlag efter Versaillesfreden.

100 år är en lång tid – samtidigt som det endast står för ett kort kapitel av världshistorien. Men även korta kapitel kan vara fullspäckade och revolutionerande. Det senaste seklet har kommit med många stora förändringar i samhället och världsordningen, och i många aspekter lade första världskriget grunden till det. Det är en viktig historia att minnas, särskilt angelägen på denna årsdag.

Om du vill lära dig mer om konflikten kan vi rekommendera Marco Smedbergs bok Första världskrigetPå ett gripande sätt blandar han beskrivningar av det militära förloppet med ögonvittnesskildringar. Han skildrar allt från fjärran stridsområden i tyska Östafrika och Mellanöstern till luftkriget mot Storbritannien – och även det arv till eftervärlden som kriget lämnade efter sig.

Har du läst boken och gillat Marco Smedbergs historiska skildring? Håll då utkik för framtida avsnitt av Historia Nu!

Dag Hammarskjöld - FN:s generalsekreterare 1953 till sin död 1961.

Historia Nu 26: Mystiken kring Dag Hammarskjöld har aldrig skingrats

Dag Hammarskjöld (1905-1961), som var generalsekreterare för FN under åren 1953 tills sin död 1961, är Sveriges främsta ämbetsman genom tiderna på den internationella scenen. Hans död i en flygolycka i Rhodesia när han medlade under Kongokriget är fortfarande höjd i dunkel.

Mytbildningen kring adelsmannen och ämbetsmannen Dag Hammarskjöld blev inte mindre efter att hans religiösa präglade skrift Vägmärken publicerades efter hans död. Även det faktum att han aldrig gifte sig bidrog till ryktesspridning.

Adelsmannen Dag Hammarskjöld var son till den tidigare statsministern Hjalmar Hammarskjöld som gick till historien som Hungerskjöld eftersom hans strikta neutralitetspolitik under första världskriget ledde till matbrist i Sverige. Efter framgångsrika studier valde Dag Hammarskjöld att gå i faderns fotspår och blev en plikttrogen ämbetsman som trots sin bakgrund kom väl överens med socialdemokratiska dignitärer.

Hammarskjöld valdes i april 1953 till FN:s generalsekreterare efter Trygve Lie. Med sin intellektuella briljans och stora arbetskapacitet lyckades Dag Hammarskjöld stärka generalsekreterarens roll och han spelade en stor personlig roll vid flera farliga konflikter under det kalla kriget. ”Leave it to Dag”, blev ett begrepp inom den internationella politiken.

I podcasten Historia Nu avsnitt 26 samtalar programledare Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och författare som bland annat skrivit boken Dag Hammarskjöld – Att bära världen.