Historia Nu 8: Kata Dalström utmanade både överklassen och arbetarrörelsen

Kata Dalström var överklasskvinnan som i slutet på 1800-talet blev socialist och en av arbetarrörelsens mest kända agitator. Hon var en individualist och rebell som skavde både i överklassen och arbetarrörelsen.

Kata Dalström föddes i ett förmöget borgerligt hem år 1858 hos morföräldrarna på Emtöholms herrgård. Efter några lyckliga barndomsår hos morföräldrarna flyttade hon till föräldrarna i Kopparberg där fadern drev ett bergsbruk.

Hon var tidigt egensinnig och blev relegerad från flickskolan i Örebro eftersom hon ansågs vara en fara för den allmänna friden och moralen på skolan. Efter en kärlekshistoria med smedsonen August Syl skickades hon till Stockholm för att bo hos bekanta till familjen.

I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Gunnela Björk som är docent i historia vid Örebros universitet. Hon har skrivit biografin Kata Dalström – Agitatorn som gick sin egen väg.

Lyssna hos Soundcloud.

Lyssna hos Acast

Lyssna hos Itunes

Populäraste agitatorn

Men Kata Dalströms största skandal var när som som gift 36-årig flerbarnsmor kom ut som socialist. Ett oerhört tilltag år 1894. Hon blev snabbt en betydande person inom arbetarrörelsen och satt under några år i Socialdemokraternas verkställande utskott.

Mest känd blev hon som en av de mest populära agitatorerna under en tid när agitationen var grunden för organiseringen av arbetarrörelsen. Hon tillhörde partiet vänsterflygel och var mer än obekväm för partiets ledning.

Kata Dalström var från sekelskiftet fram till sin död 1923 den mest kända och mest populära agitatorn. Detta var under en period när kringresande agitatorer inspirerade arbetare att organisera sig både fackligt och politiskt. Den största frågan var allmän och lika rösträtt.

Kata Dalström kunde ha uppåt 170 föreläsningar på ett år och ibland flera stycken per dag. Hon var retoriskt skicklig och kunde fånga en publik, med sin klara och energiska röst. Hon mötte publiken med en intensiv ögonkontakt och vilt gestikulerande armar.

Ingick i partiledningen

Kata Dalström var kontroversiell i partiledningen som hon tillhörde mellan 1900 till 1905. Hon kunde vara mycket rättfram och provocera människor. ”Den som vann hennes sympatier gjorde det med besked, mot andra kunde hon vara burdus och rättfram – ibland över gränsen – till oförskämd”, skriver Gunnela Björk i biografin Kata Dalström – Agitatorn som gick sin egen väg.

Hon trivdes bäst med de radikala ungsocialisterna. Vid partisplittringen 1917 hörde Kata Dalström till den knappa fjärdedel som lämnade SAP för att bilda Sverges socialdemokratiska vänsterparti lett av Zäta Höglund.

Efter den ryska oktoberrevolutionen 1917 stödde hon bolsjevikerna och var år 1920 delegat vid Tredje internationalens andra kongress i Moskva. 1921 bildades Sveriges kommunistiska parti och för tredje gången blev Kata Dalström invald i ledningen för ett politiskt parti. Kata Dalström blev snart djupt kritisk mot det ryska kommunistpartiets krav på att alla kommunistiska partier skulle vara ”sektioner” och följa samma linjer.

I svenska kommunistiska kretsar var Kata Dalström kontroversiell på så sätt att hon inte var ateist. Hon deklarerade redan på 1890-talet sig som ”en religiös människa”, studerade österländska religioner och teosofi och landade så småningom i buddhismen.

Den 11 december 1923 avled Kata Dalström på Åsö sjukhus på Södermalm i Stockholm. Tusentals deltog i hennes begravningståg.